Kämpar för utrotningshotade djur och växter

Lindra reumatismen med leopardplåster eller knapra piller av kaktusen hoodia för att bli smal till badsäsongen? Nej, det är inte ok. Både leopard och hoodia beskrivs i den fullmatade pärm som Elin Fornbacke bär under armen, märkt "Hotade arter i alternativ medicin". Hon bläddrar och visar mänger av fotograferade förpackningar. Många har kinesiska tecken och pryds av bilder på tigrar, lejon och sjöhästar, men här finns också svenskt liniment med björnfett.

Produkterna i pärmen innehåller någon av de tio utrotningshotade arter som svenska myndigheter ska söka efter i första skedet - myskhjort, saigaantilop, tiger, leopard, noshörning, björn, sjöhäst, äkta ginsengrot, hoodia och aloe.
Dessa tio arter har högsta eller näst högsta skydd enligt CITES, en överenskommelse mellan 172 länder som ska kontrollera att handeln med djur och växter inte leder till att de utrotas.
Den välkända aloe veran är inte hotad, däremot andra arter i släktet aloe. Produkter av ginseng är inte heller skyddade, bara roten.

Medicinaldjuren och -växterna förekommer både som bitar av ben, horn eller rötter, och som plåster, piller och salvor. Vad och hur mycket som finns på den svenska marknaden är okänt. Länsstyrelsen är den myndighet som ansvarar för artskydd, men har hittills inte bedrivit någon tillsyn. Det man känner till är sådant som har fastnat i tullen. Fast i fjol ringde en tipsare och undrade om det verkligen var tillåtet att sälja leopardplåster. Och en titt på internet ger intrycket att hoodia är ett populärt bantningsmedel.
- Det viktiga är att få ett grepp om hur det ser ut i Sverige. Våra undersökningar visar att försäljningen av alternativ medicin ökar i Europa, och vi ser det växa kraftigt i Sverige, det finns inte ett köpcentrum som inte har en hälsokostaffär, säger Mats Forslund från Världsnaturfonden.

Elin Fornbackes pärm med bilder på förpackningar, översatta kinesiska tecken och upplysningar om arterna är en förutsättning när länsstyrelserna nu ska börja utöva sin tillsyn i praktiken. Materialet har tagits fram av Miljösamverkan Sverige, ett samarbete mellan Naturvårdsverket och landets länsstyrelser där Elin Fornbacke är projektledare. I slutet av april var hon i Bryssel och berättade om projektet för kolleger som utför liknande kontroller i andra EU-länder.
I Sverige har tillsynen börjat så smått. Den ska ske genom oanmälda besök i hälsokostbutiker, asiatiska livsmedelsbutiker som också säljer alternativ medicin, hos homeopater och akupunktörer.

Risken är förstås att eventuell handel med förbjudna varor då flyttar under disk.
- Utmaningen är att få dem som köper produkterna att välja något annat. Men vi vet att många mediciner är verksamma, så det är som att säga till dig att du inte får ta en huvudvärkstablett om du har ont i huvudet, säger Elin Fornbacke.
Att få köparna av alternativ medicin att välja något annat betyder inte att hon alltid tycker att den västerländska medicinen är att föredra.
- Det är klart att vi ska använda naturen, det har människan alltid gjort, men uttaget av vissa arter är för stort.