Hur ska stadskärnan i Uppsala klara sig? Det kan man inte låta bli att undra när man ser alla externa handelscentrum som bygger ut och skapar yta för fler butiker. Men Lisa Thörn, cityledare på Vi i Stan i Uppsala, känner ingen oro.
– Det har gått bra i stadskärnan överlag. Därför vågar man satsa nu och bygger om och bygger ut på flera ställen i stan, säger hon.
Men fyra stora handelsområden omkring city bygger ut, det måste väl ändå märkas och skärpa kampen om kunderna?
– Vi tycker inte det, vi märker det inte så. På varje handelsplats finns olika köpmönster som täcker olika behov. När externa handelsplatser bygger ut ser vi det som att Uppsala får ett tillskott och blir en bättre handelsplats. Och vi vill ju öka handeln för hela området. Konsumenter och besökare ska känna att vi vill till Uppsala för där finns ett stort utbud, säger Lisa Thörn.
Hennes inställning, att externa handelsområden gynnar stadskärnan, får stöd i en rapport från Handelns utredningsinstitut, HUI. Här har man undersökt processen då köpcentrum i Sverige blir större och kommit fram till att handeln i stadskärnorna faktiskt ofta tjänar på detta genom att de invånare i andra kommuner som kommer till köpcentrumet sedan fortsätter in i stadskärnan. Däremot påverkas butiker som ligger utanför stadskärnan negativt, liksom även handeln i de kranskommuner som inte har ett eget handelscentrum.
Detta bekräftar även Martin Öberg på Handelshögskolan i Göteborg.
– Jag kan ofta undra hur i hela friden detta ska gå ihop med alla handelsplatser som växer. Och man har diskuterat mycket om stadskärnors död men det har faktiskt inte inträffat i Sverige ännu. Vi har inte sett någon riktig utslagning, säger han.
Det finns dock exempel på stadskärnor där flera butiker fått slå igen på grund av konkurrens från externa köpcentrum. Det handlar ofta om små kommuner, och de butiker som då slår igen är oftast livsmedelbutiker.
– Små kommuner kan vara väldigt sårbara. I en liten kommun, och då pratar jag om kommuner med invånarantal på 25 000 eller mindre, måste man vara väldigt försiktig när man lägger ut handeln i externa områden. Men i större städer, som Uppsala, är det vanligare att den externa handeln och cityhandeln kompletterar varandra, säger Martin Öberg.
Stadskärnorna klarar sig alltså ofta bra i stora städer som Uppsala, men hur går det för de externa handelsområdena? Lidl fick ju till exempel stänga i Stenhagen förra året?
– Generellt har externhandeln i Sverige fungerat bra. Inget köpcentrum i Sverige av betydande storlek har fått klappa ihop med undantag av factory outlets, säger Martin Öberg.
Han förklarar att factory outlets, alltså butiker där vanligen kläder och sportartiklar från stora företag säljs ut till rabatterade priser, är ett koncept man tagit från USA och lyft över till Sverige. Problemet är att detta koncept inte tilltalar svenskar.
– Man kan inte kopiera ett konsumentbeteende rakt av. När det gäller den typen av outletvaror köper svenskarna dem hellre på rea i normala butiker. Det är samma sak med Lidl. Lidlkonceptet är tyskt och här i Sverige har det inte fungerat så bra. Det är inte självklart att man kan ta ett koncept från ett land och lyfta över till ett annat. Vi tycker inte att Lidl är spännande här, säger Martin Öberg.
Matti von Magius på Vi i Stan säger även han att det går bra för de flesta butiker i Uppsala.
– Vi är en stark handelsstad. Gör man rätt när man planerar så blir det bra. Vissa butiker, som Bauhaus och Ikea vill vi ju inte ha in i stadskärnan, de har sin naturliga plats i ett externt handelsområde, säger han.
Nyckeln till framgång är alltså att låta alla handelsområden göra det de är bäst på. Stadskärnan har sina kvaliteter med kultur, småskalighet och en större andel butiker med kläder och mode. Vidare har stadskärnan en varierad miljö och arkitektur samt är viktig i sin egenskap som mötesplats.
Externhandelscentrum i sin tur har parkeringsplatser, längre öppettider, ofta lägre priser, samt fler butiker för hem, elektronik och byggvaror.
– Stadskärnan ska inte försöka vara externhandelscentrum och ett externhandelscentrum ska inte försöka vara en mötesplats. Är du i en köplada så är du. En köplada är en säljmaskin och kan inte tävla med stadskärnan om att vara en mötesplats. Om man håller isär de båda så behöver ingendera ta stryk, säger Martin Öberg.
Ju mer olika stadskärnan och köpcentrumet är desto bättre med andra ord. Men hur är det då med Gränby centrum? Här finns ju, förutom Ica Kvantum och Coop Forum, endast butiker som också finns i stan. Det måste väl betyda att de konkurrerar om samma kunder?
– Gränby ser jag inte som ett externt handelscentrum, utan en utvidgning av stadskärnan. Det ligger två kilometer från stora torget, svärmor cyklar ju dit. Var man väljer att handla tror jag har att göra med var man bor geografiskt. Man åker dit det är närmast, säger Matti von Magius.
Framväxten av externa köpcentrum har kritiserats bland annat på grund av att de ökar miljöbelastningen då de tvingar fram ett bilberoende. Enligt statistik från vägverket görs mellan 80 och 90 procent av inköpsresorna till externa köpcentrum med bil och många köpcentrum ligger på platser dit man bara kan ta sig med bil.
– Det behöver inte vara så. Om man planerar väl kan det till och med vara så att stadskärnan och olika köpcentrum kring en stad kan samspela så väl att biltransporterna minskar, säger Martin Öberg.
I Uppsala kommuns översiktsplan är ett av målen just detta att få ihop staden så att den hänger ihop och blir tillgänglig i alla delar med cykel- och kollektivtrafik.
– Målet är att externhandeln ska integreras och växa ihop med sin omgivning. Det är det som händer med Stenhagen. Det hade från början ett externt läge men byggs nu ihop med sin omgivning, säger Göran Carlén, planerare på kommunledningskontoret i Uppsala.
Boländerna, som från början är planerat som ett industriområde, är svårare att förändra.
– Här är det bara Ikeaområdet som är planerat som handelsplats. Övriga kvarter är inte anpassade till personlig trafik. Där jobbar vi nu i efterhand för anpassa området till bilister, cyklister och kollektivtrafik, säger han.
Finns det planer för fler köpcentrum eller handelsområden?
– Nej, inte från kommunens sida, säger Göran Carlén.
Men även om det inte syns på ytan, pågår det en ständig dragkamp om kunderna mellan olika handelsområden. Och bara för att cityhandeln fungerar bra i dag betyder inte det att man kan luta sig tillbaka med armarna i kors.
– Det här med att fördela kunderna mellan stadskärna och externa handelsplatser är en fin balans som man hela tiden måste jobba med. Man får den inte gratis, säger Martin Öberg.
Lisa Thörn håller med, det finns många krav att fylla för Uppsalas stadskärna för att city inte ska förlora sina kunder.
– City måste hela tiden öka sin kostym i takt med att antal konsumenter ökar och yngre konsumenter växer upp med nya behov, nya förväntningar och nya krav. Och det är inte bara shoppingkrav utan även krav på mötesplatser i city. I dag motsvarar inte city behoven fullt ut. Alla märken finns i stan, men vi vill ha fler rena butiker och kedjor för vissa märken. Till exempel Zara pratar många om, säger Lisa Thörn.