– I den ena vågskålen har vi en akut hälsokris. I den andra vågskålen har vi mycket allvarliga samhällskonsekvenser som kommer att drabba människor hårt, säger Mikael Elinder, nationalekonom vid Uppsala universitet.
I Sverige anses vi vara i början av coronaepidemin, men de ekonomiska konsekvenserna är redan omfattande i flera branscher. Varslen kommer tätt.
Det är uppenbart att många följer Folkhälsomyndighetens uppmaningar om social distansering.
– Vi går inte på restaurang, bor inte på hotell och bokar inte resor. Går man runt i Uppsala ser man hur hårt drabbade företagarna här redan är. Särskilt mindre företag är utsatta: det är stor skillnad på att vara en liten familjeägd restaurang och att vara McDonalds, säger Mikael Elinder.
Han och andra ekonomer varnar för att Sverige och världen är på väg in i en depression med en massarbetslöshet på uppemot 40 procent – och att det mänskliga lidande som då följer är värre än följderna av viruset man nu försöker stoppa. Bortfallet i skatteintäkter och ökade samhällsutgifter skulle dessutom påverka välfärden och de framtida vårdresurserna hårt.
Eftersom Sverige är ett exportberoende land kommer vår situation delvis bero på vad andra länder gör och deras ekonomiska mående. Men till viss del kan svenska politiker styra utvecklingen, enligt Mikael Elinder:
– Hur svår lågkonjunkturen blir beror på hur djup den är i sitt djupaste skede. Och det beror på hur mycket som stängs ner i samhället och hur länge det stängs ner. Reagerar vi starkt kommer det att bli väldigt många konkurser.
Att stänga ner grundskolor är något de flesta andra länder i Europa gjort och som även kan bli aktuellt i Sverige. Det är en åtgärd som snabbt får allvarliga inverkningar på ekonomin eftersom föräldrar då inte kan jobba, påpekar Mikael Elinder.
– Att ha skolor stängda mer än några veckor skulle få extremt svåra konsekvenser för ekonomin, som jag bedömer det, säger han.
Brittiska forskare menade i en rapport häromveckan att det för den brittiska sjukvårdens skull krävs isolering och nedstängningar tills ett vaccin finns – vilket kan ta uppemot arton månader. Ett så långt undantagstillstånd i Sverige skulle innebära slutet för oerhört många företag, enligt Mikael Elinder.
– Redan nu är ju den ekonomiska situationen jättedyster. Det som är väldigt annorlunda med den här lågkonjunkturen jämfört med tidigare lågkonjunkturer är att det är produktiva företag som slås ut.
Det finns dock ljusglimtar som är värda att påminna sig om när den apokalyptiska stämningen breder ut sig, menar Mikael Elinder:
– Vi har inte drabbats av krig eller en stor naturkatastrof. När det här är över står byggnader kvar och befolkningen kommer att vara lika arbetsför och kunnig som tidigare. Så återhämtningsförmågan är god.
De flesta länder har vidtagit betydligt fler åtgärder än Sverige för att stoppa smittspridningen. En av dem som är rädd för att vi gjort för lite är Erik Salaneck, infektionsläkare vid Akademiska sjukhuset. Han menar att det är bättre att göra för mycket först och sedan backa, än att ligga steget efter.
– Har spridningen redan fått fart riskerar åtgärder att bli ganska verkningslösa, säger han.
Att stänga skolor borde eventuellt redan gjorts, enligt Erik Salaneck. Men enbart skolstängning skulle inte räcka, påpekar han.
– Det krävs ett helt paket med åtgärder samtidigt, annars sker smittspridningen bara någon annanstans. Man behöver begränsa sociala kontakter på flera olika sätt. Exempelvis som i andra länder där bara några tillåts i affären samtidigt, medan resten får köa utanför med två meters mellanrum.
Erik Salaneck delar de brittiska forskarnas uppfattning om att vi kommer att behöva leva avskärmat tills det finns vaccin. Annars kommer sjukvårdens intensivvårdsplatser inte räcka till.
– Men det är klart att man inte kan ha allt stängt under så lång tid. Stänger man är det för att stoppa spridningen här och nu. Smittoläget får sedan avgöra när restriktioner kan lättas på. Man måste öppna upp vid rätt tillfälle för att spridningen inte ska ta fart för mycket igen.
Om samhället stängs ner mycket: ökar inte risken för djup lågkonjunktur som i sin tur leder till arbetslöshet, sämre hälsa och förlorade skatteintäkter till vården?
– Det handlar alltid om överväganden, men som jag ser det måste vi rädda liv här och nu.