Varje år dör mellan 60 och 80 personer på de svenska järnvägsspåren. Enligt Trafikverket står självmord för cirka 75 procent av dessa, och de beskriver det som ett av deras största problem.
För att hindra människor från att lägga sig på spåren kan smarta kameror vara en lösning. 60 procent av olyckorna sker på 5,5 procent av järnvägsnätet, och här planerar Trafikverket att sätta upp kameror. Uppsala län är en högst trolig kandidat.
– Inventeringen är inte klar än, men det råder ingen tvekan om att delar av Uppsalaområdet hör till de 5,5 procenten värst drabbade, säger Claes Tingvall, trafiksäkerhetschef på Trafikverket.
Kamerorna registrerar folk som befinner sig på spåren och skickar larm till väktare. De har med framgång testats i Skåne där 12 människors liv har kunnat räddas mellan 2003 och 2011. Från början installerades de för att förhindra skadegörelse, men visade sig snabbt vara ett effektivt vapen för suicidprevention.
Sträckan mellan Uppsala centralstation och Samnan, 6 kilometer norrut där enkelspåren övergår i dubbelspår, är en av de värre sträckorna. Sedan 2007 har 10 personer mist sina liv när de körts på av tåg här. Uppsala–Knivsta är ytterligare en olyckssträcka, där 2 personer omkommit hittills i år.
Men Trafikverket kan inte ge klara besked om, när och var i Uppsala kameror kan bli verklighet, säger Britt Lisra, målstrateg på Trafikverket region Öst, där Uppsala ingår.
– Kameror är ett av flera alternativ, och kan komma att bli aktuellt i framtiden för regionen. Men det finns inga konkreta planerade sådana i dagsläget, säger hon.
Det dominerande problemet är olyckor och tillbud där tredje man befinner sig i spårmiljö, förklarar hon. De vanligaste olyckorna är självmord, personpåkörning i övrigt samt plankorsningsolyckor.
Hon lyfter fram att problemet med självmord måste ses som en viktig del i det pågående säkerhetsarbetet. Så fort Trafikverket gör reinvesteringar inom järnvägen görs en systematisk genomgång där alla säkerhetsfrågor tas med. Bland annat pekar Britt Lisra på det som redan har gjorts med nya Resecentrum och ny bangård i Uppsala. De nya dubbelspåren som dras genom Gamla Uppsala ska också bidra till att förbättra säkerheten, genom att ett antal farliga korsningar byggs bort.
Trafikverket har satt upp ett halveringsmål fram till 2020, då antalet omkomna på spåren ska ha minskat kraftigt. Utöver kameror är bättre instängsling av järnvägen en lösning.
– Det handlar om att försöka försvåra för folk att ta sig in på spårområdena genom att sätta upp fysiska hinder. Stängsel, diken, bullerplank och så vidare. Detta kan bli aktuellt redan i år, säger Erik Lindberg som är utredare på Trafikverket. Det företag som tidigare levererade mjukvaran till de smarta kamerorna har nu slutat med det berättar Erik Lindberg. Försök om nya upphandlingar pågår, men de befinner sig ännu i ett tidigt skede.
Claes Tingvall är däremot optimistisk om att de smarta kamerorna kan börja dyka upp inom två år. Trafikverket vet vilka områden som är olycksdrabbade och håller på att identifiera konkreta platser. Nu återstår att få alla delar att klaffa.
– Problemet med att få det att fungera är att det är väldigt bråttom när någonting väl händer. Hela kedjan måste sitta i hop. Det gäller att upptäcka personerna, att agera genom att stoppa tågen och att plocka upp och ta hand om vederbörande, säger han.
– Men när det gäller konceptet är vi i princip klara. Vi vet att det fungerar.