Kameror och räcken har haft effekt
Efter en rad svåra trafikolyckor på väg 55 mellan Uppsala och Enköping sattes det upp fartkameror och mitträcken på delar av sträckan. Sedan dess har antalet olyckor nästan halverats. Åtgärderna har kostat cirka 16 miljoner kronor, pengar som samhället får tillbaka på några år.
Foto: Scanpix
Det här är en i mängden av olyckor på väg 55 mellan Enköping och Uppsala som UNT rapporterat om under åren.
Riksväg 55 har klassats som en av landets 100 farligaste vägar. För att öka säkerheten har Vägverket under 2006 och 2007 satt upp mitträcken och fartkameror på delar av sträckan Enköping-Uppsala.
Under de tre åren innan åtgärderna inträffade årligen i snitt 15,3 olyckor med personskador på sträckan. Under 2008 sjönk antalet till nio olyckor.
- Siffrorna är för små för att man ska kunna dra några slutsatser av dem. Men man kan säga att minskningen av olyckstalen ligger ungefär i linje med vad som kan förväntas vid den här typen av åtgärder, säger Magnus Axelsson, strategisk samhällsplanerare vid Vägverket.
Magnus Axelsson har gjort en mer noggrann beräkning där han tagit hänsyn till trafikmängden på sträckan för de olika perioderna. Den påvisar sjunkande olyckstal med ungefär 75 procent.
Den största effekten kommer troligen av vajerräckena som satts upp i mitten av vägbanan på de elva kilometerna mellan Litslena och Örsundsbro. Mitträcken, som förhindrar frontalkrockar, reducerar i allmänhet svåra trafikolyckor med cirka 60 procent. De besparingar som samhället gör tack vare vajerräckena mellan Litslena och Örsundsbro uppskattas av Vägverket till cirka 3 miljoner kronor per år. Beräkningen bygger på kostnader vid en trafikolycka i form av sjukvård, produktionsbortfall med mera.
Sammantaget har fartkamerorna och vajerräckena mellan Enköping och Uppsala gått på cirka 16 miljoner kronor. Investeringen kommer för skattebetalarnas del att vara återbetald på några år. Vägverket räknar med att fem personolyckor med döda eller svårt skadade kommer att förhindras för varje tioårsperiod på den aktuella sträckan tack vare åtgärderna.
Patrik Hovberg bor nära Örsundsbro och kör ofta på väg 55.
- Fartkamerorna har fått folk att ta det lugnare men vajerräckena gillar jag inte. Det kan bli hetsigt att hinna avsluta omkörningar när en tvåfilig väg med vajerräcken övergår i enfilig väg, påpekar han.
Under perioden 1997-2007 kunde cirka 150 liv sparas i trafiken i Sverige på grund av fler mittseparerade vägar. Detta enligt en utredning från NTF, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.
Claes Litsner vid NTF i Uppsala län vill se fler 2+1-vägar, det vill säga körbanor som är separerade med till exempel vajerräcken så att fordonen inte möts.
- Lösningen är inte motorvägar eftersom de är för dyra att bygga.
Han framhåller att kommunerna genom en ny bestämmelse getts rätt att frångå de vanliga hastighetsgränserna på 30, 50 och 70 km/tim inom tätorter. I stället kan de införa sträckor med maxfart på till exempel 20- eller 40 km/tim på olycksdrabbade avsnitt. Alla länets kommuner håller på att se över frågan, något som välkomnas av NTF.
Lagen om bilbälte i framsätet infördes 1975. Det året omkom drygt 1 000 personer i trafiken. Sedan dess har kurvan successivt sjunkit till fjolårets historiskt låga siffra, 397 trafikdöda. Men det finns mer att göra. Förutom fler 2 +1-vägar planerar Vägverket bland annat att rensa vägarnas sidoområden på hinder som stenar och träd, det blir fler vägar med omkörningsfält och fler cirkulationsplatser.
Så jobbar vi med nyheter