Kamera avslöjar Alzeimer
Med hjälp av den så kallade PET-kameran är det möjligt att få en bild av de sjukliga förändringarna i hjärnan på patienter med Alzheimers sjukdom. PET-tekniken är under utveckling även för att kunna ställa diagnos av och följa andra sjukdomar i hjärnan.
- PET-tekniken ger helt nya möjligheter att ställa en korrekt diagnos och förstå sjukdomsförloppet vid flera hjärnsjukdomar. Den kan också få betydelse för valet av behandling, säger han.
Det var något av en smärre sensation när Henry Engler och hans kollegor för några år sedan kunde presentera de första bilderna "inifrån" en Alzheimerpatients hjärna.
Bilderna byggde på mätningar med PET-kameran av hur mycket av den insprutade substansen PIB som bundit till det protein, beta-amyloid, som bygger upp de abnorma proteininlagringar i hjärnan som kännetecknar Alzheimers sjukdom.
- Metoden har hög träffsäkerhet när det gäller att avgöra om en patients symptom verkligen orsakas av Alzheimers sjukdom eller kan ha andra orsaker. Den kan också användas för att följa sjukdomsförloppet och om det kan påverkas av till exempel läkemedel, säger Henry Engler.
PIB är bara en av flera substanser lämplig för PET-diagnostik som han arbetat med i avhandlingsarbetet. Med substansen DED är det till exempel möjligt att spåra förekomsten av inflammatorisk aktivitet i hjärnan.
- Mycket talar för att DED kan användas för säker diagnos av Creutzfeldt Jacobs sjukdom, som är den mänskliga varianten av galna kosjuka. Det kan vara svårt att utifrån patientens symptom särskilja Creutzfeldt Jacobs sjukdom från alzheimer, säger Henry Engler.
Han tror att PET-tekniken i framtiden kommer att få en allt större betydelse vid diagnostiken av hjärnsjukdomar.
- I takt med att bättre behandlingar utvecklas blir det allt viktigare att kunna ställa en riktig diagnos tidigt i sjukdomsförloppet, innan hjärnan fått omfattande bestående skador, säger han.
Henry Engler har ett minst sagt annorlunda levnadsöde. När han kom till Sverige 1986 och började läsa medicin vid 42 års ålder var det efter att ha avtjänat ett 13 år långt fängelsestraff i Uruguay för medverkan i den så kallade Tupamaros-gerillan. 11 av de 13 åren tillbringade han i isoleringscell.
- Jag var tvungen att utveckla ett enormt tålamod och disciplin för att överhuvud taget överleva fängelsetiden. Dessa egenskaper tror jag att jag haft nytta av även i mitt forskningsarbete, säger han.
Så jobbar vi med nyheter