—Vi har jobbat mycket med kajorna som håller till på åkrarna vid Rapsgatan. Arrendatorn har stora problem med kajor som äter upp vetet, säger Leif Andersson på natur- och fritidskontoret.
Den akustiska fågelskrämman kostar runt 20 000 kronor, är bärbar och fungerar via ett tolvvolts cigarettuttag. Kommunen har avsett medel till två stycken.
Stör ej människor
—Trots att den låter illa kommer den inte att störa människor, därför att ljudet sprids horisontellt, säger Gunnar Löfgren, Sontax AB, som utvecklat fågelskrämman.
Den akustiska fågelskrämman bygger helt på kajornas starka sociala känsla. Ljudet den återger är naturliga nödskrin från kaja, kråka och råka. Risken för att omgivningen skall störas är liten eftersom ljudet sprids i sidled, inte nedåt eller uppåt.
—När kajorna hör de förtvivlade ropen vill de genast hjälpa en kompis i nöd, förklarar Gunnar Löfgren, medan han fixerar ett tak fullt med kajor ett par hundra meter bort.
Och mycket riktigt. Bara efter någon minut börjar kajorna lyfta och flyga i riktning mot ljudet.
Skapar förvirring
—De försöker lokalisera ljudet och rädda den nödställde. När de inte hittar källan blir de förvirrade av att inte få något avslut, säger Leif Andersson och tittar upp mot kajflocken som sökande sveper några varv över parkeringen innan den försvinner.
Kajorna i stan anses av somliga vara ett problem, och kommunens mål är att få bort kajorna från stadskärnan. I höst kommer de regelmässigt att störas morgon och kväll av den akustiska fågelskrämman — ungefär på samma sätt som de själva stör människor.
—Kajorna kommer att känna otrivsel eftersom de får inte frid att somna och dessutom blir tidigt väckta. Det gör att de flyttar, säger Gunnar Löfgren.
Våldsam reaktion
Han vet att fågelskrämman kan utlösa en våldsam reaktion hos kajorna. Flera gånger har flockar varit nära att gå till attack mot honom och den akustiska fågelskrämman.
—Kajorna sprutade av adrenalin, deras ögon lyste, och de såg helt vansinniga ut.
Men Gunnar Löfgren vet också att kajor kan utveckla andra sinnen. En av hans favoritberättelser utspelar sig vid en kommunal soptipp ute vid Södertörn söder om Stockholm. På tippen fanns två exakt likadana schaktmaskiner. Men bara den ene av förarna brukade ha ett gevär och skjuta för att skrämma bort kajorna. Ganska snart lärde sig kajorna att skilja de båda schaktmaskinerna åt, och flög genast iväg när den beväpnade förarens schaktmaskin brummade igång. När den andre föraren startade sin reagerade de däremot inte alls.
Läs mer i UNT: Nu ska kajorna räknas