Kaféägarinna ströps med sin egen morgonrock

Katten Tusse vankar oroligt fram och tillbaka i fönstret. Det är tidig morgon den första maj 1940 och grannarna på gården till Greta Erikssons bostad börjar fundera var hon håller hus. "Hon går ju alltid ut med katten", tänker de. Uppsala stad förbereder sig på sedvanliga demonstrationer, men i skuggan av ståhejet ska snart en av stadens största mördarjakter ta sin början.

På morgonen den 1 maj 1940 hittas Greta Eriksson mördad.

På morgonen den 1 maj 1940 hittas Greta Eriksson mördad.

Foto: UNT/Arkiv

Uppsala2019-08-06 21:05

Vi backar en dag. Det är den sista april 1940 och kriget håller ett fast grepp om Europa. I Uppsala ska 54-åriga Greta Eriksson strax stänga sitt kafé. Hon har precis haft besök av studenter, som tyckte att Greta kändes ovanligt nedstämd. Hon brukade ju vara pratsam med eleverna som besökte kaféet. Greta dukar av borden och börjar göra i ordning för kvällen. Den siste besökaren till Gretas kafferep dyker upp vid 17.45, men då syns inte Greta till, och dörren till förstugan är låst. Konstigt, tycker han och grannarna som rycker i dörren, men inget händer. Någon gång mellan 17.15 och 18.25 på valborgsmässoafton mördas Greta Eriksson i sin bostad.

På förmiddagen den första maj larmar grannarna polisen. Uppsalakonstaplarna Ivar Green och Erik Falk tar sig till kaféet och bostaden vid Järnbrogatan 28, nuvarande S:t Olofsgatan, och möter oroliga grannar som inte sett Greta sedan 18-tiden på valborgsmässoafton. Poliserna bankar på samtliga dörrar utan resultat, och bestämmer sig för att slå ur dörrsprintarna på en av dörrarna. Innanför dörren finner de Greta Eriksson, död. Greta ligger framstupa på golvet, fullt påklädd och insvept i sin egen morgonrock. En flik av rocken har använts som snara runt Gretas hals. Hon har ett sår i pannan och hennes blodiga händer är bakbundna med en elsladd. Greta har även en näsduk nerstoppad i halsen. Bortsett från en omkullvält stol är allt orört och inga pengar eller andra saker saknas. Man konstaterar även att det inte rört sig om ett så kallat lustmord. Förste stadsläkare Olof Bratt tillkallas och konstaterar dödsfallet.

Polisen ber allmänheten om hjälp i ett tidigt skede och håller många vittnesförhör, många tips kan dock avfärdas snabbt. Drygt en vecka efter mordet säger spaningsledaren och landsfogde Åke Pontén till UNT: "Härtill kan jag anmärka att polisen icke funnit något påstått hotelsebrev i fru Erikssons efterlämnade papper. Det kan naturligtvis hända att fru Eriksson, som hade ett häftigt humör, vid olika tillfällen kommit på kant med personer, men sådana misshälligheter kunna ha varit mer av tillfällig natur." Greta Eriksson beskrevs som en energisk "rivande" kvinna. Men ju längre utredningen fortgår desto mer tyder på att mordet inte hade något med en dispyt att göra. Kriminaltekniska undersökningar utförs men ger ett magert resultat. Utredningen fortsätter men polisen i Uppsala saknar erfarenhet och de tekniska resurserna som krävs. Till slut ber man om hjälp från huvudstaden. Brottsplatsen undersöks igen, extremt noggrant och förhörs hålls med bekanta, grannar, kafégäster och folk som rört sig i området. Men många som rört sig förbi kaféet kvällstid har inte sett eller hört något särskilt. Det hetaste tipset polisen fick in rörde sig om en man som släppts av med taxi ett kvarter bort från Gretas kafferep sent in på småtimmarna. Detta efter att taxichauffören hämtat upp mannen vid Akademiska sjukhuset. Enligt uppgifter ska han ha haft sin arm i något form av förband. Taxichauffören tyckte att mannen betett sig underligt och hänger därför kvar en stund efter att han släppt av honom vid Gretas kafferep. Därefter beger sig mannen in på gården vid kaféet och kommer sedan ut med en cykel och försvinner iväg. En ung kvinna har även uppgett att hon hört den mystiske mannen inne på gården med snabba och raska steg. Trots ett bra signalement på den mystiske personen finner polisen aldrig honom. Spaningsledare och landsfogde Åke Pontén bedömde det även osannolikt att personen skulle haft något med mordet att göra.

Enligt uppgifter från Riksarkivet talar man med hundratals personer de kommande åren efter mordet. Polisen kunde aldrig hitta något motiv bakom mordet och till slut rann arbetet ut i sanden. Mordet preskriberades till slut. Greta Eriksson hade så vitt man kände till inga fiender eller ovänner. Hennes kafé beskrevs som ett lugnt och stillsamt sådant. Nio år efter mordet tillkallades ett medium för att få svar på vad som faktiskt hände Greta Eriksson men det gav tyvärr inte några nya ledtrådar. Mordet på Gretas kafferep förblir en av Uppsalas största mordgåtor.

Så fungerar UNT:s digitala arkiv

Serien "Morden vi minns" är baserad på uppgifter ur UNT:s arkiv. Prenumererar du på UNT? Då har du även tillgång till vårt digitala arkiv. Där hittar du och kan läsa alla sidor som UNT producerat från första numret den 3 december 1890 fram till år 2000.

Arkivet hittar du som en flik på unt.se eller genom att skriva in unt.se/arkiv direkt i din webbläsare. Du som prenumerant behöver vara inloggad på unt.se för att komma åt arkivet. Arkivet är sökbart och du kan söka på datum eller på ord i artiklar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om