Cigarrettrökning är en betydande källa till kadmium, men också personer som inte röker kan genom maten få i sig skadligt höga mängder kadmium.
Det visar forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet i två studier, som med olika metoder undersökt sambandet mellan kadmium och frakturer.
– Att höga doser kadmium skadar skelettet är väl känt, men våra studier talar för att även förhållandevis låga mängder av denna metall ökar risken för benskörhet och frakturer, säger docent Agneta Åkesson vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet.
Den ena studien omfattar nära 2 700 kvinnor i Uppsala, som lämnat prover för analys av kadmium i urinen och fått benmassan uppmätt med en speciell röntgenmetod.
Inga hade extremt höga mängder kadmium i urinen. Ändå var bentätheten hos kvinnorna med de högsta ”normala” kadmiumhalterna i genomsnitt klart lägre än hos kvinnorna med minst kadmium i urinen.
Under de nära 12 år som forskarna följde upp kvinnorna efter att undersökningen gjorts drabbades nästan var sjätte av någon fraktur. Även för kvinnorna som inte rökte var risken för frakturer mer än dubbelt så hög hos dem med ”höga” jämfört med dem med ”låga” normala mängder kadmium i urinen.
Kadmiumhalten i urinen återspeglar hur mycket kadmium man fått i sig under livet, från maten, inandning av förorenad luft och aktiv tobaksrökning.
I den andra studien, som omfattar 22 000 män i Mellansverige, undersökte forskarna vilken betydelse just kadmium från maten har för risken för frakturer. Männen besvarade en omfattande enkät om hur mycket de åt av olika livsmedel och utifrån svaren kunde forskarna räkna ut ungefär hur mycket kadmium var och en fick i sig från maten.
Benbrott är något mindre vanliga hos män och hos kvinnor, men under de tio år som männen i studien följdes upp drabbades ändå så många som var tionde av någon fraktur.
Trots att inga män haft någon kost med extremt kadmiumrika livsmedel fann forskarna ett tydligt samband mellan mängden kadmium i maten och risken för frakturer, även hos dem som inte fått i sig ett extra kadmiumtillskott genom att också röka.
Frakturer var ungefär 20 procent vanligare hos den tredjedel av männen som fick i sig mest kadmium från maten jämfört med den tredjedel som fick i sig minst kadmium från maten.
Hur kan man själv påverka hur mycket kadmium man får i sig?
– Det första och viktigaste rådet är att inte röka. Att sänka kadmiumintaget genom att förändra matvanorna är knepigare. Även nyttiga livsmedel som fullkornsbröd, grönsaker och rotfrukter innehåller kadmium. Att äta mycket frukt och grönsaker verkar dock ändå motverka en del av de negativa effekterna av kadmium i maten. Man bör också undvika järnbrist. Brist på järn ökar upptaget av kadmium i kroppen, säger Agneta Åkesson.
Båda studierna finns publicerade i facktidskriften Journal of Bone and Mineral Research.