Axel Vegerfors, 1,5 år, stampar med ena foten i golvet.
– Okej, vill du dansa? Kom så sätter vi på pippiskivan, säger Hanna Vegerfors.
Det är ett av de tecken som Axel Vegerfors själv har hittat på. När han klappar sig på kinden betyder det morfar, kanske för att han har skägg. Annars använder de riktiga teckenspråkstecken. Vissa blir lite förenklade eftersom små barn inte har den finmotorik som krävs för en del tecken. Axel Vegerfors är i den åldern där hans tal har börjat lossna så smått, han säger mamma och lampa och köttbullar. Men han kan också över 30 tecken och det kommer fler hela tiden.
– Ibland blir jag förvånad när han plötsligt tecknar något som jag bara visat honom någon enstaka gång, säger Hanna Vegerfors.
Hon och Axel brukar teckna olika djur, mat och fordon och han kan säga till om han vill ha vatten, mjölk eller glass.
Vilket var hans första tecken?
– Jag tror det var när han tecknade att vi skulle sjunga Imse Vimse spindel. Sjöng man fel sång blev han vansinnig, säger Hanna Vegerfors.
Den största fördelen med att använda tecken är att man tidigt kan få ett bra samspel med sitt barn, tycker Hanna Vergerfors. Dessutom kan hennes son kommunicera med döva och andra i samhället som använder teckenspråk.
– Det blir som en slags tvåspråkighet, säger Hanna Vegerfors.
Hon började teckna med sin son när han var 7-8 månader, så fort han började intressera sig för bilder. Axel Vegerfors har nyligen börjat förskolan och Hanna Vegerfors var lite nervös för hur det skulle gå om han inte kunde göra sig förstådd med sina tecken som han var van vid. Som tur var visade det sig att personalen på förskolan kan några tecken, dessutom har hon lämnat en lista med de tecken som hennes son använder mest.
Hur har du gjort för att lära ut tecken till någon som är så liten?
– När vi tittar på saker så gör jag tecknet för den saken samtidigt. Ibland tecknar jag med hans händer. Han kopierar och lär sig jättefort, säger Hanna Vegerfors.
Hon arbetar som förskollärare på Ekuddens förskola i Ulleråker. Eftersom de hade ett barn på förskolan som behövde tecken för att kunna kommunicera så fick hon gå utbildningar och började leda samlingar där alla barn fick lära sig tecken. Det var uppskattat och personalen märkte att det även underlättade mycket för barn som inte hade svenska som modersmål. De flesta tecken är logiska och lätta att lära sig.
– När jag själv fick barn ville jag naturligtvis använda tecknen även med honom, säger Hanna Vegerfors.
Hon har gjort i ordning en liten bok med egna bilder som de brukar teckna till.
– Nej, det där är väl ingen apa. Det är ju en ko, säger Hanna Vegerfors och sätter upp två fingrar som horn.
Axel Vegerfors skrattar. Precis som för alla som håller på att lära sig något nytt så blir det fel ibland. Men tecknet för kaka, det sitter som gjutet. Och så länge han tycker att det är roligt kommer de att fortsätta använda teckenspråk som komplement. Populärt. Axel Vegerfors har nyligen lärt sig att teckna olika sagofigurer, som till exempel Bamse. Här är han dock fullt fokuserad på att visa mamma att han vill ha en kaka.