Frågan uppmärksammades av en medarbetare i kommunen efter att hen tagit del av ett dokument som uppmanade personalen att hänvisa till ledningen om någon från media ringde upp. Ledningen skulle i sin tur bolla frågan vidare till en av Uppsala kommuns mediekontakter. Medarbetaren blev upprörd och kontaktade UNT.
Det visade sig dock att uppmaningen inte var något lokalt påfund på arbetsplatsen utan en del av Uppsala kommuns mediestrategi. Enligt presschef Erik Boman är det allmänna rådet eller tipset till medarbetare att kontakta närmaste chef eller kommunikationsförvaltningen när pressen ringer.
– Vi anordnar utbildningar om hur kommunens anställda ska agera vid mediekontakter och lägger ut råd på vår interna hemsida. Det gör vi för att ge våra medarbetare stöd. Vissa kan tycka att det är obehagligt när media ringer och behöver ett stöd, säger han.
Stödet finns inte på pränt i kommunens kommunikationspolicy utan på en ”lägre detaljnivå”, bland annat i form ett visitkort att ha i plånboken som kommunen tillhandahåller. Där finns tips till medarbetarna om hur de ska agera när media ringer.
Handlar inte det här bara om att kommunen vill styra informationen till medierna?
– Nej vi vill att de frågor som medierna ställer ska hanteras rätt inom kommunen. Men även att hjälpa, så att kommunen ger medierna ett och samma svar, säger Erik Boman.
Ska inte en medarbetare fritt kunna kommunicera med medierna?
– Min uppfattning är att vi ger våra medarbetare stöd och hjälp. Vi vill avgöra vem som är bäst lämpad att svara - är det den som blivit kontaktad av media eller någon annan. Vi anser att det är de som är experter som ska svara
Risken är väl stor att anställda blir oroliga för om de kan eller får prata med pressen utan att fråga chefen?
– Jag tror inte det. Det finns inget förbud att prata med media. Men man ska diskutera med sin chef om vad man ska göra och inte göra på jobbet. Jag har inte upplevt att det här är något kontroversiellt, och det är inget förbud. Vi är noga med att upplysa våra medarbetare om att de har meddelarfrihet, säger Erik Boman.
Carl Gustaf Spangenberg, universitetslektor vid juridiska institutionen vid Uppsala universitet, anser dock att Uppsala kommun agerar i strid med grundlagen.
– Jag tycker det här är allvarligt. Det agerar som om meddelarfriheten inte fanns. Det är ju den som är huvudregel, inte en bisats. En offentlig arbetsgivare får inte uttrycka sig på ett sätt som skapar tveksamhet bland medarbetarna om att meddelarfriheten gäller. Det är ett brott mot grundlagen och Justitieombudsmannen, JO, har kritiserat offentliga arbetsgivare flera gånger för att de kommit med sådana här otydliga budskap till sina anställda, säger han.
Syftet med meddelarfriheten är att allmänhet och media fritt ska kunna kommunicera med offentligt anställda bland annat för att kunna granska verksamheten och avslöja missförhållanden. Verksamheten ska fritt kunna genomlysas och då är de anställdas fria röst en viktig länk.
– Uppsala kommun ger uttryck för en negativ inställning där mediekontakter framställs som ett problem, säger Carl Gustaf Spangenberg.
Att kommunen ”tipsar” anställda om att gå till chefen eller kommunikationsavdelningen är dock inte ett brott i meningen att någon kan bli fälld i domstol. Det som kan hända är JO riktar kritik mott kommunen. Men det förutsätter att någon gör en anmälan.