Jumbojet från Arlanda till Haiti
Under lördagen lyfter en jumbojet från Arlanda med Haiti som slutmål. På söndag flyger ytterligare två svenska hjälpsändningar till jordbävningskatastrofen. I Uppsala försökte oroliga haitier få kontakt med anhöriga i det hårt drabbade hemlandet.
Kjell Larsson på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, leder insatsen. Han beskriver Haitikatastrofen som en av de absolut värsta i modern tid.
- Nästan all infrastruktur har slagits ut, 100 000 är enligt uppgift döda och fyra fem gånger så många antagligen skadade. Delar regeringen har också slagits ut. Även om alla vill hjälpa till och givmildheten är stor är det mycket svårt att få ut hjälpen.
Flygplanen måste köa för att få landa på den lilla flygplatsen i Port-au-Prince. Vägar är förstörda och sjukhus har rasat samman, elektriciteten är sporadisk. Räddningsorganisationerna har haft mycket svårt att få grepp om katastrofens omfattning.
- Det är egentligen först nu som kommunikationen börjar komma i gång. Bilden som kommer fram är ungefär den som vi befarat. Det är oerhört kaotiskt. 60-80 procent av husen har kollapsat, säger Maria Lundberg som leder Svenska kyrkans katastrofarbete i världen med Uppsala som nav.
Hon jobbar just nu intensivt med att organisera kyrkans katastrofhjälp. Kyrkornas internationella nätverk, ACT-alliansen, finns sedan tidigare i Haiti. Hennes uppskattning är att en tredjedel av Haitis nio miljoner invånare är direkt drabbade. De överlevande vågar inte gå in i de få hus som står kvar på grund av rädsla för efterskalv. Ingen mat eller vatten finns heller och rapporter om butiker som plundrats börjar komma.
I nuläget är det främst akut hjälp som behövs: mat, vatten, sjukvård och att hitta anhöriga. Men kyrkan kommer även att skicka ett norskt debriefingteam för att stötta den lokala personalen och haitierna. Maria Lundberg poängterar vikten av att låta de drabbade vara med i återuppbyggnadsarbetet efter en katastrof.
- Om människor inte får vara delaktiga blir uppgivenheten ännu större. För att människor ska behålla sin värdighet och känna hopp inför framtiden behöver de bli involverade.
Bland Uppsalabor med anknytning till Haiti har de senaste dygnen varit fyllda av oro och sorg. Uppsalabon Ginette Châtelin har delar av sin släkt i Port-au-Prince. Hennes pappa, som är född i Haiti, flög till Port-au-Prince i tisdags - alltså samma dag som jordbävningen inträffade.
- Jag har fått tag på pappa nu och de flesta av mina släktingar. Alla har klarat sig. Vad som hänt känns ganska ofattbart. Jag får tårar i ögonen och har svårt att få det att sjunka in, säger hon.
Haitifödde Romeo Montas i Uppsala följer nyhetssändningarna dygnet runt. Han har även haft kontakt med många landsmän världen över.
- Jag har nog fått 500 mejl. De flesta känner en hopplöshet. De känner att det inte finns något att göra, att det inte går att hjälpa till, säger han.
Han tror inte att det fattiga landet klarar att återhämta sig. De som överlevt skalven måste kämpa mot sjukdomar, svält, vattenbrist och hemlöshet.
- Landet är redan så drabbat av fattigdom. Det kommer att kosta biljoner och om tre-fyra dagar glömmer man Haiti för en ny katastrof någon annanstans i världen, säger Romeo Montas.
Flera privatpersoner har åkt till landet för att hjälpa till med räddningsarbetet. Bland dem den förre justitiekanslern Göran Lambertzs son Petter från Uppsala som sedan flera år tillbaka är bosatt i Costa Rica. Han kom till Haiti under torsdagen.
- Han och en kompis har åkt dit för att hjälpa till. Det hade gått ut ett upprop om hjälp. De har samlat ihop antibiotika och vattenreningstabletter som de tagit med sig, säger Göran Lambertz.
Kjell Larsson rekommenderar dock inte privatpersoner att åka till Haiti i nuläget.
- Att åka dit på vinst och förlust tror jag kan ha få motsatt effekt. Som enskild person kan man inte göra så mycket. Det bästa är att skänka pengar till erkända organisationer.
Så jobbar vi med nyheter