Julmarknad - nostalgi och drömmar

I Tobo, det lilla samhället med drygt 600 invånare sydost om Tierp, behövs julmarknaden som en sammanhållande kraft.
- Bensinstationen har lagt ner, biblioteket och skolan försvann så det finns så lite kvar. Vi lägger ner enormt mycket arbete för att etablera detta, säger Tage Elvin, ordförande i Tobo folkets husförening.
Årets julmarknad blir den fjärde i ordningen. Varje år växer den. Förra året kom 2 000 besökare. Smycken säljer bra, liksom julbockar, fågelholkar och annat handgjort. Ätbart går också hem: rökt fisk, korvar, tunnbröd, kokosbollar och godis.
Julmarknader förutsätter att det finns mycket folk på en plats, säger Agneta Lilja, etnolog på Södertörns högskola.
- Därför kan man anta att gamla tiders julmarknader fanns i tätorter, eller hölls i samband med kyrkhelger då folk kom resandes från när och fjärran.

Den äldsta historien är höljd i dunkel, men det finns belägg för att en julmarknad hölls i Stockholm år 1667. Bagare, bokbindare, kanngjutare och svarvare dominerade i början och julmarknaden pågick i flera veckor. År 1907 avhystes julmarknaden i Stockholm som onödig och olämplig, skriver Jonas Berg i Nordiska museets och Skansens årsbok från 1995.
Folkliga blev julmarknaderna först efter andra världskriget, gissar Agneta Lilja. Hon tänker sig att man då köpte godis, karameller, ljus och kakor.
- Det krusidulliga och fina.

Förr var julmarknaderna det fläskigaste uttrycket för kommersialism. Julen var egentligen inte en stor kommersiell helg, som den är nu. Först och främst var den en stor kristen högtid då man var ledig och åt färsk mat som inte var saltad, syrad eller konserverad. Nu har julmarknaderna blivit en startsignal för julen och upplevs som en genuin kvarleva där man köper handvävda juldukar.
- Julmarknaderna har blivit lite märkvärdiga, säger Agneta Lilja.

Några som vill återupprätta en gammaldags julmarknad är Albert Engströmssällskapet i Grisslehamn. I år arrangerar de för första gången en julmarknad i Albert Engströmsmuseet, där Charlotte Müntzing sköter drift och guidning. Hon berättar att de tyckte att det var trist att museet var stängt på vintern. I grunden fanns också en nostalgisk längtan.
- Vi hade alla läst Astrid Lindgrens bok om Kajsa Kavat som hjälper sin mormor att sälja karameller på julmarknaden, säger Charlotte Müntzing som definierar en gammaldags jul som motsatsen till kommersiell.

Kransbindning ska demonstreras, man ska få gissa vikten på julskinkan och se kända Grisslehamnsprofiler dekorera julgranar.
- Det ska vara mycket att titta på och det ska vara mindre upplagor, mer variation och mer äkta, inte 20 stånd med ganska lika tomtar som återkommer på många julmarknader, säger Charlotte Müntzing.
Hon har gjort efterforskningar om hur folk dekorerade sina hem förr i tiden och kan berätta att julgranskulor är ett ganska sent påfund. Förr gjorde man strutar av spån som man hängde i granen med en godis eller en lingonkvist i. Man hängde också äpplen i granen, enkla spånfigurer och papperskarameller som brukade vara vita och mindre, med ett litet bokmärke på.
- Det var inte så överdådigt och glittrigt, konstaterar Charlotte Müntzing.

Albert Engströmssällskapet har nu suttit och gjort julgranskarameller i två månader. De har också försökt återskapa julgransprydnaderna som förr såldes till förmån för menlösa barn, med en bild i mitten och fransigt metallglitter runt.
Skälet till att vi julpyntar är samma nu som det alltid varit, även om pyntandet tagit sig nya uttryck, berättar etnolog Agneta Lilja. Det handlar om att förvandla vardag till fest. Förr strödde man granris på golvet och satte upp målade textilier på väggarna för att markera att det var högtid.
När ljuset inte längre enbart hade funktionen av en ljuskälla, blev det mera av en stämningsskapande symbol. Förändringar har skett successivt. All utomhusbelysning med ljusslingor, renar och slädar förekom inte för 20 år sedan, säger Agneta Lilja som också påpekar att smaknormerna har förändrats. Länge betraktade vi svenskar oss som sparsmakade, men det gör vi inte längre. Agneta Lillja nämner varuhuset Åhléns som exempel.
- Om man går dit strax före jul får man kräkanfall, så kitschigt är det. Men folk verkar gilla det.

Julmarknad - nostalgi och drömmar

Helst ska julmarknaden uppfylla våra nostalgiska drömmar om julen och det genuina. På senare år har flera nya julmarknader dykt upp och intresset tycks bara öka. UNT:s Tina Lövrander har själv stått på julmarknad och sålt eget smyckehantverk. Det gick plus minus noll.