– Det är klart att det inte är så roligt att sitta här på självaste julafton, säger djurvårdaren Sara Kivelä-Löfberg.
Hunden Ida ligger på en brits i undersökningsrummet på Universitetsdjursjukhuset vid SLU på Ultuna. Det är juldagens eftermiddag, och hon har varit dålig sedan kvällen innan. Hon flämtar och gnyr när veterinären Kristoffer Dreimanis undersöker hennes buk.
– Hon har ju ätit en hel del under julen, om det kan ha någonting med det här att göra, säger matten Verena Rehbinder, och pussar den 13-åriga taxen på huvudet.
Taxen Ida har besökt djursjukhuset tidigare. För två år sedan opererades hon för en tumör. Nu är matten Verena Rehbinder och hussen Lars Alström oroliga för att hennes sjukdom ska vara allvarlig även denna gång.
Varje år tvingas ett antal upplänningar avbryta julfirandet när deras husdjur blir sjuka. I år har Universitetsdjursjukhuset tagit emot nio djur under julafton, och tio djur under juldagen bara under dagtid.
I ett undersökningsrum sitter hussen Lennart Bellqvist, med både termos och tidning bredvid sig. I tre timmar har han väntat. Wachtelhunden Leo fick nämligen flera djupa bitsår i framtassen under juldagsmorgonen, när hon rök ihop med en annan av familjens hundar vid matskålarna. Nu tas såret omhand.
– Jag som har julfrämmande hemma, och så sitter jag här. Vilken tur att jag var förberedd på att få vänta, säger Lennart Bellqvist.
En anledning till att Universitetsdjursjukhuset har extra många besök i juletid är att många mindre kliniker nu har stängt. Under julen finns dessutom extra faror för djuren. Det vanligaste är att de äter alltför mycket choklad som innehåller teobromin som hundar inte klarar av att bryta ner. Teobrominet kan ge påverkan både på hjärta och hjärna, och hunden kan få kramper.
– Under julen får de lättare i sig choklad. De hoppar helt enkelt upp på soffbordet och slukar Aladdinasken, säger djurvårdaren Linda Thörnström.
Inne i undersökningsrummet får hunden Ida besked om att hon ska vidare för röntgen. Veterinären Kristoffer Dreimanis kan ännu inte säga vad det beror på att hon är öm över buken, inte kan hålla sin urin, har feber och är allmänt trött och hängig.
– Det är klart att man blir orolig, hon har alltid varit en sådan fin hund. Jag hoppas att allt blir bra med henne, säger matten Verena Rehbinder och klappar Ida på bröstet.
För Lennart Bellqvists hund, jakthunden Leo, är det dock dags att lämna sjukhuset. Leo kommer utlunkande med en tratt över huvudet. Pälsen är bortrakad på benet, och det droppar blod från det nyss sydda såret. Lennart Bellqvist hjälper honom mot djursjukhusets utgång.
– Leo ska nog greja det här. Hundar visar när de har ont, men är på många sätt mindre sjåpiga än vi människor, säger han.