Brunråttan livnär sig på mänskligt avfall.
– Ju mer det byggs i stan, desto mer råttor, säger Fredrik Gustafsson, enhetschef för skog och natur i Uppsala kommun.
Han har även hand om vilt och skadedjur och säger sig ha väntat att UNT ska höra av sig.
– Vi ser en ökning av råttor och kostnaderna för bekämpningen har dubblerats senaste tre, fyra åren och är nu uppe i 400 000 - 500 000 kronor.
En av de främsta anledningarna till att antalet gnagare ökar är att det byggs mycket i kommunen, uppger han. Byggarbeten skapar rörelse i den undre världen och kolonier av råttor sätts i rörelse.
– När det pålas och grävs stör det miljön för råttorna. Då kommer de upp till ytan, säger han.
Kollegan, Viviann Blomgren, tjänstgörande enhetschef på parkenheten, utvecklar:
– Ju mer tätbefolkat det blir desto mer råttor, eftersom fler invånare genererar mer avfall.
"De ökade kostnaderna beror främst på fler saneringsinsatser", säger Viviann Blomgren, enhetschef Parkenheten, Uppsala kommun
Antalet har inte nödvändigtvis ökat per invånare men när de kommer upp till ytan blir fler synliga, förklarar hon.
Henrik Thurfjell, miljöanalysspecialist på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, vet att många använder samlingsnamnet gnagare, men tycker det är viktigt att skilja på råttor, sork och möss. Gräver man i jorden i utkanten av Uppsala kan man stöta på sorkar som bor under marken i tunnlar. Brunråttan återfinns istället i det Henrik Thurfjell kallar befintlig struktur.
"Råttor har två mål – mat och skydd", säger Henrik Thurfjell, miljöanalysspecialist, SLU
– Brunråttan huserar i avloppsledningar. De bor i samband med människor och i princip inte ute i naturen, förklarar han och fortsätter:
– Råttor har två mål – mat och skydd. Störs de i sina befintliga miljöer söker de sig vidare.
Därav kan råttvandringar uppstå.
– De drar iväg så långt det behövs. En restaurang med en soptunna utanför är en typisk miljö där råttor trivs.
Henrik Thurfjell förklarar att råttor inte är flockdjur, men om ett stort antal rör sig åt samma håll blir det många. För råttorna gäller det att vara först på plats. Har andra råttor hunnit före kan konflikter uppstå. Påträffas de vid byggen kan det också bero på att det lockas till avfall på byggarbetsplatsen, säger Henrik Thurfjell.
– Dräller man runt mat och inte är ordentlig med sophantering, får man råttor.
Vilken är den vanligaste gnagaren i Uppsala?
– Varje miljö har sin vanligaste art. I innerstan är brunråttan vanligast.
Hur många gnagare som finns i Uppsala kommun kan ingen svara på.
– De ökade kostnaderna beror främst på att vi har tvingats sätta in saneringsinsatser på fler ställen i kommunen än tidigare, säger Viviann Blomgren.
Fredrik Gustafsson berättar att kommunen jobbar aktivt med att placera ut betesfällor och har samarbete med skadedjursbekämpningsföretag.
– Vi har fällor utplacerade som rymmer upp till ett 30-tal råttor, innan de töms av entreprenören.
Men det är inte bara byggen som lockar råttor. Fredrik Gustafsson och Viviann Blomgren lyfter två andra vanliga orsaker till att råttorna lever, frodas och gnager på Uppsalas ekonomi:
– Folk slänger mycket sopor på fel ställen och matar fåglarna, säger Fredrik Gustafsson.
– Man behöver vara noggrann med att slänga sopor i slutna kärl eller ta med sig soporna hem, fyller Viviann Blomgren i.
Svandammen är sedan tidigare känt som ett högkvarter för råttorna. Kommunen har gjort upprepade insatser för att bekämpa fästet, men så länge folk matar fåglarna kvarstår bekymret.
– Folk matar i gott syfte, men råttorna tar den mat som finns, säger Viviann Blomgren.