Journalister litar på forskare - förtroendet inte ömsesidigt
Nio av tio journalister har stort förtroende för forskare, visar en färsk studie. Men förtroendet är inte ömsesidigt. Många forskare är misstrogna mot journalister, speciellt från kvällstidningarna.
I den här dialogen anser föreningen att journalisterna spelar en nyckelroll. Journalister som grupp har stort inflytande på ungdomars och vuxnas attityder.
Temo intervjuade 550 journalister, majoriteten från dagspress. Många har någon högre utbildning innan de utbildade sig till journalister. Deras syn på forskare och forskning liknar också attityderna hos den högutbildade delen av allmänheten.
Konflikt
"Den gängse bilden är att journalister och forskare inte förstår varandra", heter det i
rapporten. "Journalisten vill ha korta, raka svar som snabbt kan omsättas i en artikel och en säljande rubrik, medan forskaren är rädd för att misstolkas, vill svara korrekt och helst börja berätta från början. Journalisten vill göra stora, svepande penseldrag och gärna generalisera, medan forskaren lägger ned hela sin själ i detaljerna."
Den här konflikten bekräftas av föreningen Vetenskap & Allmänhets två senaste studier.
Enligt Temo-undersölkningen har journalister högt förtroende för forskare och positiv inställning till vetenskaplig och teknisk utveckling. De har större tilltro än allmänheten till att forskning kommer att leda till ekonomisk tillväxt.
Tre procent har stort förtroende
Dessvärre är känslorna inte ömsesidiga, noterar rapporten. Forskare har inte alls lika stort förtroende för journalister. I en liknande studie från 2003 uppgav bara 3 procent av forskarna att de hade stort förtroende för journalister på de största morgontidningarna. För kvällstidningarna var forskarnas förtroende nästan obefintligt.
Studien från 2003 visade också att många forskare undvek att träffa journalister eller till och med var rädda att tala med dem.
Den nya studien konstaterar att journalister ofta har stort intresse för politik och samhällsfrågor. Många journalister uppger att de är intresserade av samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning. En rimlig slutsats skulle kunna vara att forskning som leder till samhällsnytta borde intressera journalister alldeles särskilt.
Samtidigt noterar Temo att journalister är mer intresserade av forskning som inte syftar till nyttiga resultat än allmänheten. Särskilt stort är detta intresse hos vetenskapsskribenter.
Mer att önska
Även om de flesta journalister har positiva erfarenheter av sina kontakter med forskare, så skulle de önska att forskarna var bättre på att plocka fram det viktigaste och förklara sin forskning på ett enklare och tydligare sätt. Lättillgänglig och lättbegriplig information om deras forskning står högt på önskelistan.
Temo-undersökningen noterar också att många journalister tycker att det publiceras för många larmrapporter och att media har ett stort ansvar för att sålla hårdare bland larmen.
Så jobbar vi med nyheter