Jordbruket kan bli mer klimatvänligt

Med förändrad gödselproduktion och biodrivmedel i traktorerna kan bönderna minska sin klimatpåverkan rejält. Det visar en ny avhandling från Sveriges lantbruksunversitet.

Uppsala2009-12-19 07:00
Anna Sandelin
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har två delegationer på plats vid limatmötet i Köpenhamn. På uppdrag av regeringen har SLU gjort två utredningar som utgör grunden för Sveriges inställning i ett par frågor. Dels om hur man ska se på utsläpp och upptag av koldioxid från skog och mark. Dels en analys av utsläpp av växthusgaser från odling av grödor för framställning av biodrivmedel. Universitetet ligger i framkant vad gäller klimatforskning. En av de senaste rapporterna är agronomen Serina Ahlgren avhandling om vilka som är lantbrukets största fossilförbrukare - och de skyldiga stavas kvävegödsel och traktorbränsle (oftast fossil diesel).

I dag står jordbruket för 13- 25 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser.
- Jag har kommit fram till att det finns stora möjligheter att ersätta fossila bränslen och sänka växthuseffekten. Men det är kvävegödslet jag är mest fascinerad av, för det är ingen förut som riktigt tänkt på att det är en sådan stor post bland utsläppen. Det finns så mycket potential där, säger hon.
Kvävegödsel tillverkas nämligen främst av fossil naturgas, där en tredjedel går åt som energi till processen och två tredjedelar som råmaterial. Serina Ahlgren visar att man i stället kan byta ut naturgasen mot förgasad salix (pil). En hektar salix ger vid förgasning fyra ton kväve, vilket skulle räcka för att göra ungefär tolv ton gödsel.

Du har ju två huvudspår i din avhandling, ny gödseltillverkning och nya traktorbränslen - vad är lättast att införa?
- Det med gödseln är kanske mest praktiskt användbart, det är samma gödsel, bara en annan process för att tillverka det. Gällande drivmedel så krävs det i vissa fall större tekniska förändringar på gårdarna. Men samtidigt finns det redan flera gårdar som använder rapsdiesel (RME).
Serina Ahlgren menar att avhandlingen pekar på stora chanser till ett fossilfritt jordbruk. Hon anser också att forskning som hennes kan hjälpa politiker att fatta rätt beslut.
- Skatter och subventioner spelar en stor roll för utvecklingen. Regeringen har till exempel bestämt att det nästa år ska bli dyrare för bönderna att använda diesel, men billigare att använda kvävegödsel. Om kvävepriserna är låga kan det bli svårt för biobaserat kväve att bli konkurrenskraftigt, säger Serina Ahlgren.

Men framtiden går i den klimatsmarta odlingens tecken, åtminstone för Serina Ahlgren själv. Hon kommer att fortsätta forska på SLU om bioenergi och lantbruk.
- Lantbruket är ryggraden i samhället, och vill man jobba för ett hållbart samhälle så känns lantbruket väldigt viktigt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!