Det framgår av en stor internationell studie, som publiceras i den ledande vetenskapstidskriften Science.
– Våra resultat visar att betydelsen av vilda insekter som pollinerare av världens grödor har varit underskattad. Det understryker ytterligare vikten av att värna den biologiska mångfalden bland vilda insektsarter som humlor, blomflugor och vildbin, säger professor Riccardo Bommarco vid Institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.
Han är en av forskarna bakom studien som undersökt pollineringen och frösättningen av 41 vitt skilda grödor i världen, till exempel raps, bomull, gurka, jordgubbar, kaffe, körsbär, mandel och vattenmelon. I Sverige studerade SLU-forskarna pollineringen och frösättningen av vårraps och rödklöver.
När studien startade var forskarnas hypotes att honungsbin var de mest effektiva pollinerarna och att vilda insekter egentligen bara var viktiga för frösättningen när det fanns få tambin som besökte blommorna. I verkligheten visade det sig att de vilda pollinatörerna bidrar minst lika mycket till frösättningen som honungsbina.
– I alla grödorna ökade frösättningen när besök av vilda pollinatörer ökade. Om det finns många vilda pollinatörer i ett fält har alltså lantbrukaren goda förutsättningar för en bra skörd, säger Riccardo Bommarco.
Han betonar att de nya rönen inte innebär att världens jordbruk klarar sig lika bra utan tama honungsbin.
– Tama honungsbin är också väldigt betydelsefulla för skördarna, men det visade sig att de inte fullt ut kan ersätta de vilda insekternas roll i jordbruket. Det innebär dessutom en risk att förlita sig på endast en art, honungsbiet, för pollineringen, säger Riccardo Bommarco.
Den internationella jättestudien har gjorts mot bakgrund av att många vilda insektsarter är hotade och flera redan dukat under. Det är en följd av bland annat intensivare odlingsmetoder och förändringar i odlingslandskapet som förstört deras boplatser och minskat antalet vilda blommor som de kan hämta pollen och nektar från till sina larver.
Fortsätter denna utveckling kan den enligt forskarna slå tillbaka mot oss själva genom att hota avkastningen av många viktiga grödor inom världens jordbruk.
– Vi måste hitta smarta sätt att stödja nyttoorganismer och de så kallade ekosystemtjänsterna som de ger oss. För att öka antalet vilda bin och humlor kan vi till exempel återinföra boplatser och blomresurser som försvunnit från intensivt brukade landskap, säger Riccardo Bommarco.