Första vistelsen var relativt lugn. Då var han närskyddssoldat och följde med ett framskjutet kirurgteam på olika uppdrag.
– Man fungerade ungefär som en livvakt och eskortsoldat åt dem. Det var roligt för att man fick se mycket av landet och hade mer kontakt med lokalbefolkningen, berättar Joel Thungren.
Andra resan, mellan maj och december 2010, blev betydligt tuffare. Den här gången tjänstgjorde Joel som skyttesoldat på ett stridsfordon 90. Under uppdraget var han med om flera otäcka händelser. En gång åkte ett av deras stridsfordon, som befann sig precis framför hans, på en vägbomb och föraren blev allvarligt skadad.
– De sköt direkt på oss, säger Joel och berättar att det är först när man kommer tillbaka från striden och till basen som man får tänka och gå igenom vad man har varit med om.
Han var också på plats när den svenska soldaten Kenneth Wallin dog i oktober efter det att hans fordon kört på en bomb. Det var den 16 oktober när Joel Thungrens pluton hamnade under kraftig beskjutning.
– De sköt på oss från alla möjliga håll och kulorna flög alldeles brevid oss, och granater detonerade runt om våra vagnar. Kulorna var ibland så nära så det kändes som att man skulle kunna ta på dem om man sträckte upp handen där man tog skydd i sin eldställning, säger han.
Soldaterna visste att Kenneth Wallin och hans pluton var på väg för hjälpa dem men plutonen kom aldrig fram och plötsligt hörde Joel i sin telehjälm att även Kenneth Wallin och hans kamrater hade hamnat i strid. Joels pluton drog sig ur sin strid för att hjälpa de andra. Väl framme fick de understödja Kenneths pluton i deras strid och säkra området för att underlätta omhändertagandet av de skadade soldaterna. På sin blogg på fredssoldater.se skriver Joel om hur han stod precis bredvid sjukvårdspersonalen när de lastade in Kenneth Wallin i helikoptern. Han funderade på att tacka Kenneth för att de avbröt sitt uppdrag för att komma och hjälpa oss, men ändrade sig mig när han insåg att orden inte skulle nå fram. ”Jag skulle kanske ha gjort det ändå” skriver han på bloggen.
Trots det som hänt tvekade Joel inte på att tacka ja när han blev erbjuden en ny tjänstgöring. Han drivs av flera saker, dels äventyret och kamratskapet, men också att av känna att man gör nytta. Och även om hans anhöriga är stolta så finns oron alltid med dem.
– När jag kom hem väntade jag ett tag innan jag berättade för familjen att jag ska ner igen, säger Joel, som har både flickvän och familj i Sundsvall.
Förutom familjen och käresta saknar Joel Thungren fotbollen. Han spelar amerikansk fotboll för Arlanda Jets.
– Jag har fått lägga den på is. Det är lite synd för fotbollen var mitt liv innan, säger han.