Med ostbågar, chips och jordnötter hade ett tiotal personer laddat i ett litet rum vid Institutet för rymdfysik vid Ångströmlaboratoriet i väntan på beskedet från kontrollcentret EOSC i tyska Darmstadt. På bordet en modell av Rosetta i skalan 1:40. I verkligheten är Rosetta 32 meter mellan "vingspetsarna".
Aktiviteten i Darmstadt kunde följas via en skärm.
– Själv har jag arbetat med det här i 20 år så visst är det spännande, sade forskaren Anders Eriksson, ansvarig för Uppsaladelen av det stora projektet vid 17.30-tiden då UNT gjorde ett besök.
Vid 18.30 tidigast väntades ett livstecken. Det blev en nervös väntan men vid 19.15-tiden kom så det förlösande beskedet – Rosetta hade vaknat och meddelat sig med jorden. Då utbröt jubel i det lilla rummet och jordnötterna fick sällskap på bordet av en champagneflaska.
– Det känns naturligtvis skönt. Nu kan arbetet fortsätta på allvar, sade Anders Eriksson.
Rosettas uppgift är att ta sig ända till den minst sagt avlägsna kometen Tjurjumov-Gerasimenko som antas vara i stort sett oförändrad sedan vårt solsystems födelse för över 4,5 miljarder år sedan. Forskarna hoppas kunna samla in data som ger viktiga pusselbitar till gåtan om livets uppkomst.
Tusentals forskare från Europa och USA är inblandade i projektet som kostar en miljarder euro, eller runt nio miljarder kronor.
Rosetta skickades ut från franska Guyana för tio år sedan på sin svindlande långa resa i kosmos. För att spara energi sattes sonden i dvala drygt 30 månader men på måndagen ringde väckarklockan och Rosetta började värma upp sina mätinstrument och fälla ut sin huvudantenn mot jorden. I mitten av november ska Rosetta sätta ned en experimentkapsel på Tjurjumov-Gerasimenko. På måndagen var det nio miljoner kilometer kvar till målet.
Uppsalaforskarnas bidrag är en liten rymdväderstation bestående av två kulor på sonden som mäter gas och partiklar från kometen.
– Det gick bra idag, men det finns två kritiska moment kvar för oss innan Rosetta når fram till kometen. Det ena är i mars då vi ska få igång våra instrument igen och det sista i månadsskiftet maj–juni då sonden ska in i rätt bana för att kunna nå kometen. Lite osäkert är det eftersom det konstaterats ett litet fel på bränslesystemet, sade Anders Eriksson.