Jobbade för 15 kronor om dagen
17-årige Oscar Schad Elgstrand arbetade på Willys i Uppsala för endast 15 kronor i måltidsersättning per dag - i tre månader. Jobbet fick han genom Uppsala kommun, och han är inte ensam. De senaste två åren har kommunen anvisat ett femtiotal ungdomar till oavlönade arbeten.
Foto: Patrik Lundin
- De sa att praktikplatsen var en bra chans för mig att komma in på arbetsmarknaden och skulle sannolikt leda till fast anställning, berättar Oscar Schad Elgstrand.
Han fick veta att praktiken inte skulle innebära någon ersättning, men han tackade ändå ja till erbjudandet med förhoppningen om att kanske få en fast anställning i slutet av sommaren.
- Då tänkte jag inte så mycket på det där med pengarna, jag var så inställd på att arbeta hårt så att de skulle ge mig ett jobb. Men nu känner jag mig lurad. Förutom lunchersättningen från Willys på 15 kronor, arbetade jag gratis en hel sommar. Ska det verkligen vara så? Vem kan leva på 15 kronor om dagen?
Något jobb på Willys fick han inte.
Han hade anvisats det oavlönade arbetet av Uppsala kommun. Förklaringen till detta är att sedan den 1 juli 2005 har alla Sveriges kommuner ett skärpt uppföljningsansvar gentemot de ungdomar mellan 16 och 20 år som hoppat av gymnasiet. Kommunerna är skyldig att erbjuda dem någon form av sysselsättning, exempelvis praktik. I Uppsala är det utbildningsföretagen Lernia och Jobbcenter som på uppdrag av kommunen sköter kontakten mellan de avhoppade eleverna och företagen.
Det framgår tydligt i Uppsala kommuns regelverk att dessa ungdomar inte ska få någon ersättning för arbetet de utför på sin praktikplats. Men frågan är omtvistad. Flera av de kommunala tjänstemän som UNT talat med anser att regelverket är felaktigt utformat.
- Det är mycket märkligt att dessa ungdomar inte får någon som helst ersättning för det arbete de utför. Men om företagen uppskattar ungdomarnas arbetsinsats står det dem självklart fritt att ge dem ekonomisk ersättning. Jag vet att det finns önskemål från flera håll att reglerna ändras, säger Lars Öhman, uppdragsstrateg på Uppsala kommun.
Enligt Anette Kjellberg på CVL tackar många unga nej till praktikplatsen på grund av den uteblivna ersättningen. På det sättet hamnar ungdomarna ändå utanför systemet, i strid med syftet med det lagstadgade uppföljningsansvaret.
- Det är ju kanske inte så konstigt att de tackar nej. Det känns aldrig bra för oss som arbetar med dem att berätta hur reglerna fungerar, säger hon.
På andra håll i landet har kommunerna löst problemet genom att skriva in praktiserande elever på Individuella programmet, IV, vilket ger dem rätt till ersättning från Centrala studiestödsnämnden, CSN.
- Vi vill inte lura systemet. Eleverna som går på IV har ett prestationskrav tillbaka till skolan som de andra ungdomarna som får praktik genom Lernia Utbildning eller Jobbcenter inte har, säger Mohammed Hassan, (FP) ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.
Är det rimligt att Uppsala kommun hänvisar ungdomar till arbete utan lön?
- Jag vet att det låter jättekonstigt. Men om ger vi de här ungdomarna ersättning motiverar vi dem inte att komma tillbaka till gymnasieskolan. Vårt mål är att så många som möjligt ska gå på gymnasiet.
Ska det inte löna sig att arbeta?
- Jag kan tänka mig att diskutera den här frågan igen och att vi hittar en lösning som kan ge dem en ersättning som är ungefär lika stor som studiestödet. Men pengarna ska inte komma från kommunen, i så fall får vi anpassa systemet så att de kommer från CSN.
Så jobbar vi med nyheter