Jobb och fritid bakom ratten

- Ja, jag har faktiskt fullt upp. Men jag har ju valt det själv, och det är lätt att bli engagerad när barnen är aktiva, säger Arne Berlin.

För det är så han har kommit in i de två sportföreningarna. Visserligen har han alltid varit intresserad av sport, han spelade själv lite fotboll som ung men var aldrig någon stjärna, säger han.

- När barnen var små ville jag och min hustru Anna att de skulle lära sig simma riktigt bra. Vi anmälde dem till simundervisning och sedan började de att tävla lite. Särskilt vår äldsta dotter Agnetha var riktigt duktig och höll på ett bra tag. Då kom vi in i föreningslivet och engagemanget för US har fortsatt, berättar Arne Berlin.

Men det räcker inte med simning. När dotter nummer två, Annica, började med artistisk gymnastik tillkom det att skjutsa till olika träningar.

- Ja det var mycket när hon var yngre. Numera håller hon på med truppgymnastik i Brommagymnasterna och då blir det lite färre hämtningar i Stockholm. Mitt engagemang i Brommagymnasterna består mest av att jag är med och planerar deras och andra gymnasters inblandning i Stockholm summer games samt föreningens uppvisning på våren, säger Arne Berlin.

Hämtningar och lämningar av barnen är vardagsmat.

- Så är det ju att ha barn. Det är bara vår son Andreas som får träna sin volleyboll i fred. Där har vi inte tid att engagera oss i föreningen. Det får räcka med att vi ser träningar och matcher, säger Arne Berlin.

Han tror att intresset för andra människor gör att han tycker att det är så roligt både med jobbet och fritidsaktiviteterna.

- Jobbar man som trafiklärare så är det nödvändigt att gilla människor. Jag har jobbat i yrket sedan 1977 och varje år har jag utbildat ungefär 50 personer. Det går inte att göra det om man inte gillar människor. Jag tycker att det är kul att lära ut, och jag tycker även att det är kul att lära mig nya saker. Och man lär sig mycket nytt när man träffar folk som jag gör, säger Arne Berlin.

I bilen är det trångt och ofta blir samtalen mellan eleven och läraren förtroliga, berättar Arne Berlin.

- Man kan ofta prata om allvarliga saker utan att jag som lärare för den skull blir personligt engagerad. Det är viktigt att man har en yrkesmässig inställning till undervisning och samtal. Men visst har jag haft många roliga stunder i bilen tillsammans med olika elever, säger Arne Berlin.

- Under livet har man olika trösklar som man ska över för att komma till nästa rum. Nu förbereder jag och min fru oss för ett liv utan barn. Jag vill köpa en gammal buss som jag ska renovera till en husbil och så ska jag och hustrun ut och resa. Hälsa på barnen som kanske bor lite här och var i landet. Kanske även ta sig utomlands, vem vet, säger Arne Berlin.

För även om Arne Berlin sett de flesta av landets sim- och gymnastikhallar tycker han det finns mycket mer att se.