Joakim Palme: Klyftorna ökar under goda år

Inkomstklyftorna i samhället ökade under återhämtningen efter 90-talets krisår, men under krisen var läget stabilt.- Vi har ett gott skyddsnät i kris, men när hjulen snurrar fortare hinner folk i allmänhet inte med de i toppskiktet, säger professor Joakim Palme.

Joakim Palme

Joakim Palme

Foto: Pernilla Sjöholm

Uppsala2007-10-27 16:39
Efter krisår finns en allmän oro för att klyftorna i samhället ska ha ökat dramatiskt. Den oron fanns efter alla de senaste årtiondenas olje- bostads- och finanskriser. Varje gång har oron kommit på skam.
- Läget har varit relativt stabilt. Kriserna slår brett i samhället och alla drabbas. Även klasskillnaderna har varit stabila, säger Joakim Palme, professor i sociologi och vd för Institutet för framtidsstudier.
På lördagen inledde han Uppsala läns socialdemokraters framtidsdag i Uppsala, där vägarna framåt efter valförlusten skulle diskuteras.

Joakim Palme erkände direkt att han med sin vetenskapliga ansats sannolikt skulle göra sina åhörare besvikna: verkligheten är inte så enkel som man tror och det finns inga entydiga tecken på att klyftorna har ökat.
- När det gäller inkomst har vi gått tillbaka till de skillnader som fanns för 30 år sedan. Men det betyder inte nödvändigtvis att klyftorna ökat. Tittar vi på annat, som hälsa, social rörlighet och faktorer kopplade till arbetsliv, är stabiliteten påfallande, säger Joakim Palme.

Men nya klyftor skapades efter 90-talet. Utrikes födda och unga fick väsentligen försämrade chanser på arbetsmarknaden under de svårare åren. Särskilt för personer födda utanför OECD-länderna, alltså västvärlden, är konjunkturen och efterfrågan avgörande.
- Det borde leda till att socialdemokraterna lägger stor vikt vid den makropolitiska politiken, säger Joakim Palme.
Bland unga ökade den psykiska ohälsan även efter återhämtningen efter 90-talskrisen.

En annan avgörande faktor för unga är den långa utbildningstid många har tvingats till när utsikterna på arbetsmarknaden varit dåliga. Låg inkomst under lång tid gör det svårt att komma in på bostadsmarknaden, till exempel.
- Stödsystemen för att bilda familj under de här villkoren är illa utformade. En av 90-talskrisens mest negativa effekter är att kvinnorna skjutit upp sitt barnafödande, säger Joakim Palme.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!