– Normalt har vi en häktningsdomare och en sal för häktningsförhandlingar per dag, i dag har vi haft tre domare för att det är så mycket. Vi har fått flytta mål för att vi inte haft tillräckligt med salar för alla häktningar, säger tingsrättens chef, lagman Catarina Barketorp.
Från lunchtid till sen eftermiddag på torsdagen avlöste häktningsförhandlingarna varandra på tingsrätten. Sammanlagt sju personer var begärda häktade av åklagare från Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, som leder många av de svenska förundersökningarna i den europeiska polisoperationen Trojan Shield. Samtliga häktades av domstolen.
UNT har fått bekräftat att fyra av dem gripits i samband med tillslagen i måndags. Mycket talar för att de flesta av dem som häktades har koppling till operationen. Sammanlagt har 155 personer frihetsberövats i de svenska utredningarna inom operationen.
Catarina Barketorp konstaterar att de misstänkta som nu ställts inför häktningsdomaren är personer som gripits i Sverige. Senare väntas häktningsförhandlingar med dem som gripits utomlands men som kan utlämnas till Sverige. Källor uppger för UNT att tre Uppsalabor gripits i Spanien i samband med tillslagen.
– Det kommer att bli en logistisk prövning för hela rättskedjan, säger Catarina Barketorp.
Ytterligare en effekt visade sig redan på torsdagen. Under coronapandemin har domstolen i normala fall hållit häktningsförhandlingar via videolänk som spelats upp på videoskärmar i salarna, med åklagare och försvarare på sina arbetsplatser och misstänkta på häktet. Under torsdagens många häktningsförhandlingar med inblandade runt om i landet fanns inte tillräckligt med videoutrustning vilket gjorde att vissa förhandlingar fick ske med alla parter i en och samma sal.
Redan innan effekterna av operation Trojan Shield har tingsrätten haft en stadig ökning av brottmål. De senaste fyra åren har inflödet ökat med 37 procent vid Uppsala tingsrätt. Motsvarande snittsiffra för alla landets tingsrätter är 24 procent.