En särskild mottagning har inrättats för den omfattande hälsokontroll som deltagarna kommer att genomgå.
– Vi förväntar oss att studien på sikt ska ge helt nya kunskaper som gör det möjligt att ge mycket mer individanpassade livsstilsråd och behandlingar än i dag, säger Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet och huvudansvarig för studien.
Redan känner vi genom forskningsstudier till rätt mycket om olika risk- och skyddsfaktorer faktorer för sjukdom, till exempel att rökning ökar risken för en rad sjukdomar och att regelbunden motion förebygger hjärtinfarkt.
– Däremot vet vi fortfarande väldigt litet om varför en del verkar kunna missköta sig hur mycket som helst och ändå hålla sig friska, medan andra blir sjuka fastän de motionerar och knappt ens luktat på en cigarrett. Sådana frågor hoppas vi få svar på i den nya studien, säger Lars Lind.
Studien startar i Uppsala och Malmö, men sedan är det meningen att den ska spridas vidare till flera andra platser i Sverige. Ambitionen är att undersöka 300 000 kvinnor och män i åldrarna 45 till 75 år.
– För att få statistiskt säkra svar på hur samspelet mellan en mängd olika faktorer i miljön, livsstilen och genetiken tillsammans bidrar till hjärtkärlsjukdomar, cancer, demens, benskörhet och en rad andra sjukdomar behövs uppgifter om ett så stort antal individer. Det har inga tidigare undersökningar haft, säger Lars Lind.
Studien består av två delar: en webbaserad enkät med ett stort antal frågor om livsstil, matvanor och miljön på arbetsplatsen och en hälsokontroll i ett nyinrättat testcenter på Bredgränd.
Vid testcentret beräknas bukomfång och andelen fett i kroppen, mäts lungfunktion, blodtryck och puls, tas ett EKG för att kolla hjärtrytmen, och undersöks den mentala prestationsförmågan med ett enkelt bokstavs- och siffertest. Dessutom tas blodprover för analys av blodfetter och blodsocker.
De som så vill kommer att få information om sina egna testresultat på den personliga hemsida som varje deltagare i studien får.
– Så även om syftet med studien är att på sikt öka kunskaperna om sjukdomsrisker kan varje deltagare ha direkt personlig nytta av genomgången av sin hälsa, säger Lars Lind.
Blodproverna kommer att frysas och sparas i en biobank för att också kunna användas för att analysera ämnen som kan ha betydelse för uppkomsten av sjukdom och för genetiska analyser. Inga analyser får göras utan att ha godkänts av en forskningsetisk nämnd.
– Analyser av små variationer i olika gener kommer att ge en fördjupad kunskap om samspelet mellan gener och livsstilsfaktorer, säger Lars Lind.
Alla deltagare kommer att följas upp under lång tid med hjälp av olika register över vilka som får vård för olika sjukdomar. I planerna ingår också att efter fem år göra en ny hälsoenkät och efter tio år kanske även en ny hälsoundersökning.
– Det är när vi sedan kopplar ihop dessa uppgifter om vilka som utvecklar olika sjukdomar med uppgifterna om livsstilsfaktorer och testresultat som vi kommer att få en mycket detaljerad bild av hur vilka faktorer som haft betydelse för uppkomsten av de vanliga folksjukdomarna, säger Lars Lind.