– En milstolpe i projektets historia. Vi har nu direkta uppgifter om 83 procent av människans alla proteiner i olika vävnader och celler, säger docent Caroline Kampf vid Science for life laboratory vid Uppsala universitet.
Hon är en av de lokalt ansvariga för det jättelika forskningsprojektet som drivs tillsammans med professor Mathias Uhléns forskargrupp vid Science for life laboratory i Stockholm.
I projektet tillverkar forskarna i Stockholm med speciell teknik antikroppar mot vart och ett av människans proteiner. Sedan använder forskarna i Uppsala antikropparna för att spåra förekomsten av varje enskilt protein i så gott som alla typer av celler, vävnader och organ – och i de 20 vanligaste cancertumörerna.
– Dessa uppgifter ska sedan kunna hjälpa forskare över hela världen att identifiera proteiner som kan användas för att förstå sjukdomar, ta fram ny diagnostik och i förlängningen också bidra till utvecklingen av nya, bättre behandlingar, säger Caroline Kampf.
Som ett lokalt exempel på detta nämner hon att kartläggningen lett till att ett relativt okänt protein, SATB2, i Uppsala har utvärderats för diagnostik av tarmcancer.
– Genom att använda SATB2 som komplement till gängse rutinmetod ökar möjligheterna påtagligt att identifiera tarmcancer i ett misstänkt vävnadsprov, säger Caroline Kampf.
Med de uppgifter som släpptes i dag finns nu sammanlagt över 14 miljoner bilder inlagda i den jättelika elektroniska bildatlas som byggs upp över var de olika proteinerna finns och verkar.
Proteinatlasen har nu utvidgats till att även innehålla uppgifter över var ”förlagan” till varje protein, som är uppbyggd av dna:s systermolekyl RNA, uttrycks i 27 olika organ. RNA-analyserna täcker nu in mer än 90 procent av människans cirka 20 000 gener och är ett viktigt komplement till de direkta proteinmätningarna.
– RNA-uppgifterna ger oss information om vilket organ som uttrycker förlagan till ett visst protein och med hjälp av antikropparna kan vi identifiera i vilken celltyp i detta organ som proteinet tillverkas. RNA-uppgifterna hjälper oss också att identifiera tidigare helt okända proteiner, säger Caroline Kampf.
Proteinatlasen är ett av Sveriges största forskningsprojekt genom tiderna. Sedan starten 2003 har Knut och Alice Wallenbergs stiftelse beviljat nästan en miljard kronor till projektet. Totalt arbetar mer än 150 forskare, varav 33 i Uppsala, med projektet. Hela proteinatlasen är fritt tillgänglig för vem som helst på www.proteinatlas.org.