Luisa Becedas är enhetschef på Läkemedelsverket i Uppsala, och har i uppdrag att göra Sverige mer självförsörjande på läkemedel.
Under många decennier hade Sverige stora lager av viktiga läkemedel, att ta till om det blev kris eller krig. Men för cirka 20 år sedan började lagren att avvecklas. I dag är vi i hög grad beroende av utländska företag för att få livsviktiga läkemedel.
– Generellt har vi i samhället inte följt med i utvecklingen vad gäller beredskap och egenförsörjning. Vi har blivit för sårbara, säger Luisa Becedas på Läkemedelsverket i Uppsala.
Luisa Becedas är enhetschef för en ny avdelning bestående av 20 personer, som alla jobbar heltid med att råda bot på den växande läkemedelsbristen. Som UNT berättat saknas en rad mediciner i Sverige i dag. Eftersom det råder brist på läkemedel i hela världen hamnar Sverige lågt på priolistan då vi betalar minst i hela EU för många mediciner.
– Vi brukar ändå säga att vi har god läkemedelstillgång i Sverige. Sedan har vi några specifika läkemedel där det är akut brist och där vi får jobba intensivt med att hitta alternativ, säger Luisa Becedas.
Vilka läkemedel måste Sverige börja tillverka för att ha kontroll? Det är en av frågorna Läkemedelsverket nu tittar på.
Läget är hursomhelst så allvarligt att regeringen gett Läkemedelsverket i uppdrag att hitta strategier för att lösa bristen och göra Sverige mer självförsörjande. Frågor som Läkemedelsverket ska ge svar på är bland andra: Vilka läkemedel måste finnas i ett nationellt lager? Hur länge ska lagret räcka? Vilka läkemedel behöver vi tillverka inom landet för att vara säkra på leverans?
– Det är ju väldigt många läkemedel som används i dag, så det behöver bli en balans mellan att tillverka själv och att köpa in, säger Luisa Becedas.
Att starta upp läkemedelsproduktion låter som ett jätteprojekt?
– Ja, men vi har företag som kan göra det. Vilka är för tidigt att säga, men vi har ju bland annat läkemedelsföretag i Uppsala som skulle kunna vara aktuella.
Har vi inga lager alls av läkemedel?
– Jo, sjukvården har ett ansvar att ha vissa lager som ska räcka i en månad. Så till viss del finns det, men inte så att det räcker till de bristsituationer som allt oftare uppstår.
Enligt experter UNT pratat med måste Sverige börja betala mer för läkemedel, så att vi prioriteras högre av läkemedelsföretagen. Håller du med?
– Vi ser att priset påverkar. Men om vi ska betala mer eller inte är en fråga för regeringen.
Tomma apotekshyllor har blivit vanligare.
Bristen på läkemedel i världen har flera orsaker: Vi blir allt fler och lever allt längre. Det finns en växande global medelklass som vill ha västerländska mediciner. Och en stor del av tillverkningen sker i dag i några få länder, vilket gör systemet ännu mer sårbart – inte minst på grund av klimatförändringarna. Extremväder har flera gånger slagit ut tillverkning av ett läkemedel, senast i höstas med stormen Helene i USA.
– Då förstördes en fabrik som tillverkar infusionsvätskor, vilket har lett till brist på droppvätskor i hela Europa, säger Luisa Becedas.
När har Sverige ett lager av de viktigaste medicinerna?
– Jag vill sticka ut hakan och säga att om fem–tio år har vi ett helt annat läge, enligt min bedömning.
Hur orolig ska man som medborgare vare över läkemedelsbristen?
– Jag tycker inte att man ska vara orolig. Däremot ska man ha framförhållning, särskilt om ens medicin är viktig för ens välmående. Har man preparat som är på väg att ta slut bör man i god tid hämta ut en ny dos, för att ha lite marginal.
Och om ens medicin inte finns inne?
– Då kan man fråga apoteket om de kan hitta den på andra apotek eller om det finns andra alternativa läkemedel. Annars får man kontakta sin läkare för att försöka hitta alternativ.