Är Facebook ett nödvändigt ont eller en del av livets infrastruktur? En sak är i alla fall klar. Det är svårt att inte förhålla sig till jätten inom sociala medier.
I dag har hela 70 procent av svenska internetanvändare har Facebook. Hälften använder dagligen Facebook. Det sociala nätverk som Mark Zuckerberg startade 2004 för att underlätta kontakten med studiekompisar vid Harvard har på drygt ett decennium erövrat en position som få kunde drömma om.
Bland skolungdomar är det förvisso andra sociala nätverk som växer snabbast, såsom Snapchat och Kik. Men unga är också flitiga användare av fotodelningsstjänsten Instagram och chattfunktionen Messenger, två tjänster som händelsevis ägs av – just det, Facebook.
Unga människor beskriver ibland Facebook som "livets infrastruktur". Men relationen är, som det kan heta på Facebookspråk, "komplicerad". Det är ett slags hatkärlek.
Man riskerar att bli en ”jobbig person” om man väljer att stå utanför. Studiegrupper organiserar sig genom Facebook, och där får man inbjudningar till fester. Via Facebook loggar man in till en rad andra tjänster och håller reda på födelsedagar. Men man skäms över att man är inne och kollar flödet så ofta.
Facebook uppfattas för många som en nyhetskälla i sig. Detta trots att merparten av de nyheter som förekommer där består av länkar till traditionella mediesajter, som UNT.se eller DN.se. Facebook ”känns som ens vänners tidning”, säger en del.
Men den att vara någons tidning förpliktigar, även om man inte ens har en enda rad av eget material. Det var en och en ser i sitt flöde på Facebook bestäms av algoritmer, alltså programkoder som prioriterar upp visst material och viktar ned annat.
Nyheter ges större tyngd eftersom det är ett populärt innehåll. Det ger också en seriös omgivning som gör att det går att ta bättre betalt för Facebook-annonserna, jämfört med om flödet bara var bilder från svampskogar eller husdjur.
Det är också här som Facebooks image krackelerar. Företaget hävdar att det bara är ett teknikföretag. Men någon har programmerat algoritmerna. Nakenbilder tas bort. Ammande kvinnor censureras. Ja, till och med den ikoniska bilden på den napalmbrända flickan från Vietnamkriget togs bort med hänvisning till att bilden kunde uppfattas som barnpornografisk (!). Först efter massiva protester retirerade företaget.