Stora intressekonflikter när jättekraftledning byggs

En ny stor kraftledningsgata ska dras förbi Uppsala. Satsningen ska ge Uppsalabor och Uppsalaföretag mer el – men det är inte säkert att markägarna som får kraftledningarna runt knuten blir lika nöjda.

Ungefär såhär kommer kraftledningen att se ut. Den här ledningen finns på landsbygden i Bålsta. Även kraftledningarna från Forsmark till Stockholmsområdet är av den här storleken.

Ungefär såhär kommer kraftledningen att se ut. Den här ledningen finns på landsbygden i Bålsta. Även kraftledningarna från Forsmark till Stockholmsområdet är av den här storleken.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Uppsala2022-03-14 05:00

I dagarna har cirka 800 markägare i länet fått brev från Svenska kraftnät. I det kan de läsa att deras hus eller mark befinner sig i eller nära den korridor där en ny stor kraftledningsgata planeras.

– Ingenting är beslutat, utan nu har vi skickat ut förslag inför kommande samråd till markägarna. Förändringar kan skapa oro och frågor, så visst räknar vi med reaktioner, säger Johan Ulleryd på Svenska kraftnät, den myndighet som ansvarar för det svenska kraftsystemet.

undefined
Ungefär såhär kommer kraftledningen att se ut. Den här ledningen finns på landsbygden i Bålsta. Även kraftledningarna från Forsmark till Stockholmsområdet är av den här storleken.

Orsaken till att kraftnätet byggs ut är att ledningarna som förser bland annat Uppsala med el från norra Sverige börjar bli för gamla – de byggdes för uppåt 70 år sedan – samt inte kan överföra tillräckligt mycket el. 

– Uppsala växer, och kapaciteten har redan slagit i taket. Det behövs helt enkelt mer el till Uppsalaområdet.

Dessutom kräver elektrifieringen av samhället, främst av fordon och inom industrin, fler och bättre kraftledningar än i dag. De närmaste 20 åren räknar man med dubbelt så stort elbehov i Sverige som helhet.

undefined
Johan Ulleryd på Svenska kraftnät är programledare för jätteprojektet NordSyd, som ska förbättra överföringen av el från norra till södra Sverige.

Den kraftledningsgata som i dag går genom Uppsala län – från Mehedeby i Tierps kommun ner strax öster om Uppsala och vidare till Odensala i Sigtuna kommun – ska därför ersättas med kraftledningar som har dubbelt så stor kapacitet.

Har en enskild markägare någon chans att påverka sträckningen? 

– Absolut. Vi försöker ta in så mycket önskemål som möjligt för att hitta den mest lämpliga vägen. Sedan kan det vara svårt, vi vill inte spela ut markägare mot varandra. Ingen vill ha kraftledningar nära sig, det är inget snyggt, men vi gör vårt bästa för att försöka ta hänsyn till den miljö och landskapsbild som finns, säger Johan Ulleryd.

undefined
Ungefär såhär kommer kraftledningen att se ut. Den här ledningen finns på landsbygden i Bålsta. Även kraftledningarna från Forsmark till Stockholmsområdet är av den här storleken.

Den nya ledningsgatan kommer att behöva mer plats både på bredden och på vissa platser också på höjden. Enligt Svenska kraftnät krävs att man avverkar skog i en bredd på 80–100 meter. Så långt som möjligt ska den nya kraftledningsgatan ligga i samma korridor som dagens. Men på vissa ställen går inte det eftersom ledningarna skulle hamna alldeles för nära ett eller flera hus. 

– Eftersom vi höjer spänningen behöver vi ha något större avstånd till fastigheter och bebyggelse. Det är väldigt väl reglerat hur nära fastigheter bör ligga elektromagnetiska fält. I en del områden längs sträckan kommer vi därför att ta ner ledningarna, och rekommendera en annan väg, säger Johan Ulleryd.

Hur stor del av sträckan kommer att ligga på ny mark?

– En mindre del, exakt hur stor går inte att säga. Det beror på vilken sträckning vi får; den kan bli allt mellan 10 och 15 mil.

undefined
De kraftledningar som i dag finns mellan Mehedeby och Uppsala är byggda på 1940- och 50-talet.

Det är inte bara markägare som bryr sig om var kraftledningsgatan hamnar. Hänsyn måste också tas till allt från fornlämningar och skyddade insekter till Försvarsmaktens krav på att stolparna inte får vara högre än 20 meter i vissa områden. Dessutom pågår andra projekt kring Uppsala som kräver framtida mark, som exempelvis det planerade fyrspåret till Stockholm. 

Under hela 2021 har kommunerna i Uppsala län, länsstyrelsen och andra myndigheter fått tycka till om placeringen. Johan Ulleryd konstaterar att det varit trixigt.

– Det är vissa passager som är väldigt trånga kring Uppsala, där vi behöver balansera alla de här intressena mot varandra. Det förslag som markägarna nu får tycka till om är det förslag som vi tillsammans med myndigheterna kommit fram till.

Byggstart år 2026

Projektet NordSyd, som ska öka överföringen av el från norra till södra Sverige, är en jättesatsning som kostar 75 miljarder. Sträckan mellan Mehedeby och Odensala beräknas kosta 4 miljarder.

Byggstart i Uppsala län är planerad till 2026, och senast 2030 beräknas de nya ledningarna kunna börja användas. 

Berörda markägare har precis informerats om projektet och får nu tycka till. Under maj ska Svenska kraftnät ha öppna möten med fastighetsägare, närboende och andra intressenter. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!