"Vansinnigt, när man kan gräva ner den", säger Hans Andersson om planerna.
När Uppsala och Enköping växer ökar också behovet av el. Därför vill Vattenfall bygga ut den befintliga kraftledningen mellan Husbyborg och Litslena så att kapaciteten ökas till det dubbla, från 22 till 45 kilovolt. Investeringen beräknas kosta 250 miljoner och är tänkt att vara klar i slutet av 2024.
De här planerna var helt okända för Mina Hagenvall, som bor i Bösslinge strax utanför Börje, tills samrådshandlingarna i mitten av april damp ner i brevlådan.
– Jag blev alldeles ställd. Klart man förstår att den behöver förnyas, men jag har tänkt att man då kommer att gräva ner ledningen, säger hon.
Vi träffas hemma på hennes uteplats tillsammans med grannarna Hans Andersson, Staffan Jacobsson och Brita Nilsson. Ingen av dem är nöjda med planerna.
– Vansinnigt, när man kan gräva ner den, menar Hans Andersson.
Det finns flera skäl till kritiken. Tanken är att sträckningen ska följa den befintliga, vilken går nära Mina Hagenvall och ännu närmare Staffan Jacobssons och Brita Nilssons hus. Från dem är det bara ett tjugotal meter från husknuten till kraftledningen.
Oro finns också för de magnetfält som kraftledningar bildar. Vetenskapen ger på det området inga tydliga svar, men man har kunnat se en viss ökning av risken för leukemi hos barn som exponeras för magnetfälten. Olustigt, tycker Mina Hagenvall vars barn är 4, 7 och 9 år gamla.
– De är ute och leker jämt. Jag blir orolig för deras hälsa såklart, de borde ha samma förutsättningar för ett gott liv och en god hälsa som alla andra, säger hon.
Också LRF Mälardalen har reagerat på planerna. I en skrivelse till Vattenfall kräver lantbrukarorganisationen att en ordentlig kostnadskalkyl görs för alternativet att gräva ner ledningen. Det vore ett bättre alternativ eftersom det frigör mark till jord- och skogsbruk, skapar bättre boendemiljöer och en bättre naturmiljö, framhåller organisationen.
I dag förs 22 kilovolt genom kablarna förbi Börje. I framtiden är tanken att den mängden ska dubblas.
På Uppsala kommun har kommunalrådet Erik Pelling, S, förståelse för de önskemålen om en markbunden ledning längs hela sträckan. Men i sitt remissvar nöjer sig kommunen till att förespråka en nedgrävning vid västra Librobäck. Orsaken är att en ny detaljplan håller på att tas fram där. Det är helt enkelt en fråga om prioriteringar, enligt Pelling.
– Vi måste välja våra strider och Librobäck är ett utvecklingsområde där vi tycker att det är motiverat att de tar en större kostnad, säger han.
Men beskedet från Vattenfall är att luftledning är det gängse alternativet för utbyggnad av regionnätet, som den planerade ledningen tillhör. Kostnaden för en markledning är i runda slängar tre gånger högre än den luftburna motsvarigheten, men driftsäkerheten är huvudskälet.
– Vi bygger alltid luftledning högre spänningsnivåer eftersom det är säkrare, mer tillförlitligt och effektivt. Tillgängligheten är högre så man kommer åt lättare om det blir något fel. Det minskar också avbrottstiden, säger han.
Vad gäller magnetfälten följer bolaget de riktlinjer som finns för hur starka fälten får vara, uppger Mikael Björnér.
Staffan Jacobsson, Hans Andersson, Brita Nilsson och Mina Hagenvall blev alla förvånade när samrådshandlingarna damp ner i brevlådan.
Men grannarna i Börje är inte nöjda med hur eljätten har resonerat. Det känns som att boende på landsbygden prioriteras bort, tycker de.
– I Sverige satsar man på fossilfria energikällor vilket är bra. Men när det kommer till ledningarna som ska bära energin använder man gårdagens teknik, säger Mina Hagenvall.
Mina Hagenvall har skickat in en skrivelse till Vattenfall och tyckt till om den nya ledningen. Här med grannen Staffan Jacobsson.