Jan, 45, trycker på behovet att öppna upp samtalet kring mäns mående. "Om det vi har varit med om kan förhindra att det sker igen så berättar jag"
Den 31 januari blev Jans bror inskriven på vuxenpsykiatrin på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hans suicidrisk bedömdes då som hög. Men 36 timmar senare skrevs han ut med en annan bedömning, att risken skulle vara låg. Utan en vårdplan eller fortsatt kontakt med vården blev han hemskickad. En månad senare tog han sitt liv.
– Han var retoriskt skicklig, rolig och social. Men om man kom in på något känsligt ämne exempelvis hans mående kunde det svänga, säger Jan.
Han berättar om svårigheterna att finnas där för någon som mår dåligt.
– Han hade vänner, flickvän och familj som ville hjälpa. Men det kan vara svårt att nå hela vägen fram till någon som inte vill ha hjälp.
Redan 2014 började Martin må dåligt. Först i form av en ADD-diagnos och sedan med humörsvängningar. Då blev han inskriven för första gången i Stockholm. Martin blev sämre och 2019 blev han för andra gången inskriven i Stockholm. Hans mamma Helle kontaktade vården, men fick inte veta något om sin son på grund av sekretess.
– Jag tänkte att han skulle få hjälp. Några timmar senare dök han upp vid min dörr, i landstingets kläder och utan plånbok, säger hon.
Under åren bröt Martin kontakten med både sin bror och mamma, men genom vänner fick de höra att han mådde bättre. Det sista året bodde Martin och flickvännen i Uppsala, och Martin studerade på distans.
– Jag har läst att det kan vara så. Först är man deprimerad och inte så handlingskraftig. Mår man sedan bättre är det också högre risk för att man gör något sådant här. Det är både smärtsamt och en tröst att de sista åren var bättre, säger Jan.
Martins bror och mamma menar att sekretessen inom psykiatrin gör det svårare för anhöriga att hjälpa den som mår dåligt.
Flickvännen var inte medveten om Martins mående förrän inskrivningen i januari. Och det var först efter hans bortgång som de fick veta hur det gått till vid sista utskrivningen.
– Tidigare har vi inte fått ta del av några journaler eller fått veta något, säger Helle.
Jan och Helle menar att lagar och regler kring sekretess gör det ännu svårare att finnas där och hjälpa. Dels förhindrar det anhöriga från att få information om en persons diagnoser och behandlingar, och dels läkare från att se hela patientens journal och ställa frågor till anhöriga kring patientens mående.
I kontakt med vården fanns det gånger då läkare inte kunde se Martins journal på grund av NPÖ, Nationell patientöversikt, där läkarna inte får se hela patientens journal om han/hon inte vill det.
– Om man inte berättar eller vill att anhöriga ska ta del av journalen är det viktigt att vården kan göra det. Och dessutom skickar med en ordentlig vårdplan. Ibland vet anhöriga inte ens om att personen mår dåligt.
"Han var retoriskt skicklig, rolig och social. Men om man kom in på något känsligt ämne exempelvis hans mående kunde det svänga", säger Jan, Martins bror.
UNT har varit i kontakt med Mats Ryttlefors, chefsläkare på Akademiska sjukhuset. Han uttalar sig inte om det enskilda fallet men ger generella svar på vårdens hantering av suicidfall.
"Suicidbedömningar grundar sig bland annat på patientens sjukhistoria, observationer och information som kommit fram i samtal med patienten", skriver han i ett mejl.
Mats Ryttlefors menar att man, enligt offentlighets- och sekretesslagen, inte får lämna ut uppgifter om enskilda personers hälsotillstånd om inte patienten godkänt eller bett om det. Bara i undantag kan sekretessen brytas, exempelvis om en patient är svårt sjuk, inte kontaktbar och det kan antas att patienten inte lider men om anhöriga får veta.
"Patienterna måste kunna lita på att inga uppgifter lämnas ut mot deras vilja", uppger Mats Ryttlefors, chefsläkare på Akademiska sjukhuset.
Han skriver även att det är förståeligt att det finns situationer där patientsekretessen upplevs som ett problem av anhöriga som vill hjälpa till, men att det handlar om förtroende.
"Patienterna måste kunna lita på att inga uppgifter lämnas ut mot deras vilja. Ingen ska behöva dra sig för att uppsöka vård av rädsla för att information om ens hälsotillstånd ska spridas."
Hur påverkar sekretessen sjukvården?
"Den sjukvårdspersonal som är delaktig i patientens vård har i de flesta fall möjlighet att ta del av de uppgifter de behöver för att utföra sitt arbete tack vare den sammanhållna journalföringen, men bara det som är relevant för den aktuella vårdsituationen"
Han skriver också att det finns en möjlighet för patienter att lägga in en spärr i journalsystemet så att sjukvårdspersonalen inte kan ta del av andra journalanteckningar, annat än i nödfall.
Händelsen på Akademiska har anmälts till Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, för klara avsteg från egna behandlingsriktlinjer och bedömning i Martins fall.