En patient får en hjärntumör bortopererad. Men risken för återfall är stor, eftersom cancerceller lätt sprider sig till omkringligganade vävnad i hjärnan. Bilden är en arkivbild.
Tyvärr är det lätt att vara en cancercell i hjärnan. För trots operationer och strålbehandling lyckas alltid cancerceller smita ut i den friska, mjuka hjärnvävnaden omkring. Det leder till återfall i sjukdomen.
Dessutom är det svårt att behandla cancerceller i hjärnan med läkemedel. Hjärnan är nämligen byggd för att skydda sig mot främmande kemikalier via blod-hjärnbarriären.
Men nu hoppas forskare i fem grupper med olika expertkompetens, varav tre vid Uppsala universitet, kunna ta avgörande steg framåt.
– Förhoppningsvis leder det här till nya skräddarsydda behandlingar som slår mot invasionen, alltså hur tumören sprider sig till omgivande vävnad i hjärnan, säger Sven Nelander, professor i Uppsala i det som kallas "integrativ cancerforskning".
Han leder projektet som just fått ett femårigt anslag på 38 miljoner kronor från Wallenbergstiftelserna.
Men än är det är lång till skräddarsydda behandlingar. Projektet handlar om grundforskning som ska kartlägga cancercellerna och deras tillväxt och att hitta nyckelgener som ett läkemedel skulle kunna angripa.
I Uppsala finns i dag en unik bas av prover från patienter som drabbats av den här aggressiva hjärntumören, glioblastom. Genom att föra in de sjuka cellerna från proverna i möss och zebrafiskyngel, kan forskarna studera tillväxtmönstren hos cellerna.
Hjärnan är mjuk vävnad och cancerceller sprider sig lätt. Dessutom finns blod- hjärnbarriären som ska hindra kemikalier att ta sig in, vilket försvårar läkemedelsbehandling.
– Då kan vi se hur de växer jämfört med varandra och kan katalogisera och studera dem. Det handlar om att hitta nyckelgenerna som driver tillväxtprocesserna, säger Sven Nelander.
Med en klar bild över hur det går till när olika cancerceller invaderar hjärnans vävnad skulle nya läkemedel kunna utvecklas och skräddarsys för att få effekt mot just de cancerceller som ska behandlas.
En snabbare väg är att använda läkemedel som redan finns och testa hur de funkar om de kan riktas mot rätt gener.
– Vi har en del lovande preliminärdata på det och bra tekniska förutsättningar för att testa. Men man måste vara noga med att poängtera att vi måste ha väldigt mycket på fötterna innan vi går in i människa och prövar, säger Sven Nelander.
Sven Nelander, professor och cancerforskare vid Uppsala universitet, leder forskningen med fem forskargrupper med olika kompetenser, allt från AI och biostatistik till expertis på just hjärntumörer.
Vad vill du säga till patienterna nu?
– Att det här är ett svårt och mångfacetterat problem där hela fältet väntat på ett genombrott i flera år. Vi och många andra jobbar hårt för att åstadkomma den framgången.