Kammaråklagare Johan Strömbäck har hanterat många fall av vab-bedrägerier i Uppsala.
I polisförhör erkänner mamman Karin, som bor i Uppsala län, att det har blivit fel.
Det var aldrig meningen att vid 24 tillfällen på mindre än två år ansöka om ersättning för vård av sjukt barn (vab) samtidigt som hon jobbade. Och trots att barnen inte var sjuka. Hon förklarar det med att hon ansökt i efterhand och blandat ihop datum.
Karin, som egentligen heter något annat, är nu dömd för bidragsbrott för de dryga 61 000 kronor hon tillskansat sig via Försäkringskassan. Straffvärdet för gärningarna motsvarar ett kortare fängelsestraff. Men eftersom Karin är ostraffad sedan tidigare döms hon till villkorlig dom och dagsböter på 12 000 kronor. Hon tvingas även betala tillbaka hela summan hon fått utbetalad från Försäkringskassan.
Åklagaren i fallet, Johan Strömbäck, har haft många liknande fall i och runt Uppsala.
– Det borde inte vara så svårt att göra rätt. De flesta erkänner inte bidragsbrottet utan säger att de har ett rörigt liv, olika arbetsgivare, oregelbundna arbetstider och liknande.
Hur allvarligt skulle du säga att brottet är?
– De flesta är ostraffade och då leder det ofta till villkorlig dom och böter. Svårighetsgraden på det här bidragsbrottet är i samma härad som butiksstöld och penningtvätt.
Föräldrar ansöker om ersättning för sjukt av barn samtidigt som de jobbar och barnen går på förskolan, begår ett brott i nivå med penningtvätt.
Antalet felaktiga utbetalningar som Försäkringskassan har hittat i Uppsala har nästan fördubblats på två år. År 2021 hittade de 87 ärenden. 2023 var antalet ärenden 144 stycken. Detta är alltså ärenden där Försäkringskassan misstänker medvetet fusk, inte alla de ärenden där det blivit fel av misstag. Av fuskärendena de senaste tre åren polisanmäldes lite mindre än hälften.
Försäkringskassan har de senaste åren skärpt sitt arbete mot den här typen av bidragsbrott och senast i oktober gjorde de extra kontroller för att minska brotten som kostar skattebetalarna cirka 800 miljoner om året.
Oscar Oscarsson områdeschef för kontrollutredningsverksamheten på Försäkringskassan.
Oscar Oscarsson är områdeschef för kontrollutredningsverksamheten på Försäkringskassan, och tycker att vab-fusk är fel ord att använda för det dessa föräldrar gjort sig skyldiga till.
– Det finns en attityd att man fuskar lite grann, det är lite banalt. Det anses inte vara ett så stort fel, och den attityden är ett problem. Vi försöker få folk att förstå att det här är ett allvarligt brott med fängelse i straffskalan.
Försäkringskassan hittar vab-brottslingarna genom bland annat tips från anhöriga till de misstänkta, tips från myndigheter och genom kontroller där de får indikation på konstigheter. Ett exempel kan vara att en person har väldigt många ärenden hos Försäkringskassan.
Nu har Försäkringskassan skärpt sitt arbete för att hitta föräldrar som fuskar med vab.
Preskriptionstiden för den här typen av bidragsbrott är tio år. Det innebär att om Försäkringskassan börjar granska ett ärende kan de föräldrar som fuskar bli återbetalningsskyldiga för felaktiga vab-utbetalningar upp till tio år tillbaka i tiden.
Oscar Oscarsson menar att fördubblingen av antalet vab-brott i Uppsala län snarast beror på att man blivit bättre på att hitta de som begår brotten.
– Vi har ju en hel avdelning som bara jobbar med det här. Vi har omfattningsstudier som visar på att det finns ett mörkertal av bidragsbrott. Ju mer vi letar desto mer hittar vi.