Den 7 juli 2022 vinner travhästen Francesco Zet loppet Sprintermästaren i Halmstad på en av tävlingens bästa tider någonsin. Prissumman på 1,2 miljoner kronor tillfaller ägaren Stall Zet nära Örsundsbro, ett par mil sydväst om Uppsala.
Stallbolaget äger 208 hästar och är ett aktat namn i travkretsar. I fjol sprang hästarna in totalt 22 miljoner.
– Stall Zet är en av de mest framgångsrika aktörerna inom svensk travsport, säger Mattias Holmgren, reporter på tidningen Travronden.
Men för några månader sedan inträffade något som kan förändra travbolaget för all framtid. I en åtgärd, som knappast hör till vanligheterna inom näringslivet, tvingades stallföretagets ägare att lämna ifrån sig aktierna. Orsaken är att Stockholms tingsrätt beslutat att det holdingbolag på Cypern, som äger stallföretaget, tills vidare förbjuds att disponera aktierna.
Om Cypernbolaget kommer att återfå aktierna ska tingsrätten avgöra i ett senare skede. Det hela kan sluta med att Stall Zets tillgångar på runt 120 miljoner överförs till Skatteverket med tvång.
Tvångsförvaltningen av aktierna är en del av en rättsprocess som pågår kring entreprenören Bengt Ågerup från Uppsala. Den snåriga historien började med att han skapade en miljardförmögenhet med sitt Uppsalaföretag Q-Med som sålde antirynkmedel.
Skatteverket hävdar att Bengt Ågerup gömt undan sina tillgångar utomlands och kräver honom på 1,6 miljarder kronor. Det handlar om landets näst största skatteskuld för en privatperson och beloppet är så stort att det med råge överskrider vad Knivstas 20 000 invånare tillsammans betalar i kommunalskatt under ett helt år.
Bengt Ågerup å sin sida vägrar stenhårt att betala skatteskulden och hävdar att Skatteverkets krav är nonsens. Tvekampen har manglats av olika domstolar som visserligen gett Skatteverket rätt men utan att Kronofogden lyckats lägga beslag på några pengar från den idag 80-årige entreprenören.
I november tog dock saken en oväntad vändning och det finns tecken på att slutstriden närmar sig. Orsaken är att Bengt Ågerup fått en motståndare i form av en stridbar konkursförvaltare från Skåne som är fast besluten att ta hem jättebeloppet åt Skatteverket.
Konkursförvaltaren har inlett en process som pågår för fullt i Stockholms tingsrätt med ständigt nya inlagor. Den rättsliga bataljen förs i högt tonläge. Konkursförvaltaren anklagar Bengt Ågerup för att ha bluffat om sina tillgångar och smitit från skatten genom "ett utstuderat upplägg".
Anklagelserna avfärdas av Ågerups team på sex advokater som kämpar med näbbar och klor för att inte Stall Zet, nio biotech-bolag i Uppsala och resten av hans påstådda förmögenhet ska överföras till Skatteverket.
Tongångarna är helt andra än tidigare under Bengt Ågerups karriär. Exempelvis rapporterade UNT 2001 att Svenskt Näringsliv utsett honom till Årets Entreprenör och tre år senare kunde man läsa att han snabbt klättrade på listan över Sveriges rikaste personer.
2011 sålde han sina aktier i Q-Med och blev miljardär. Sedan blev det tyst om Bengt Ågerup fram tills 2013 då Skatteverket fattat misstankar om att allt inte stod rätt till. Vid ett tillslag mot hans bolag i Uppsala beslagtogs 10 000-tals mejl och annan dokumentation.
Det resulterade i en jättelik utredning och tumskruvarna mot Bengt Ågerup började skruvas åt. Skatteverket spårade hans förmögenhet till stiftelser i skatteparadis och hävdade att han låtit konstruera ett upplägg för att slippa skatta för vinsten från Q-Med.
Bengt Ågerup å sin sida uppgav att han sedan många år bodde utomlands och därför inte skulle skatta i Sverige. Men 2019 fastställde kammarrätten att han vistades så mycket i Sverige och hade så omfattande affärsintressen i Uppsala att han var skattskyldig här. Vidare krävdes han på en straffavgift för att ha lämnat oriktiga uppgifter till Skatteverket.
Bilden av skattesmitare är något som Bengt Ågerup knappast vill kännas vid. Tvärtom har han betecknat sig som filantrop och socialist. "I grunden är egentligen pengarna allas och vi har ett kollektivt ansvar för dem. En förmögenhet är inte något som man kan göra som man vill med", har han tidigare uppgett i en intervju. Han har även sagt till UNT att han skänkt en stor del av sin förmögenhet till välgörenhet.
Kronofogden gjorde stora ansträngningar för att driva in den gigantiska skatteskulden men gick bet eftersom pengarna låg i skatteparadis. Bengt Ågerup för sin del hävdade att han inte kom åt pengarna i stiftelserna utan att de kontrollerades av förvaltare som han inte kunde påverka. Åren tickade på, Kronofogden hittade inget att utmäta och saken började gå på tomgång.
Men 2023 inträffade något avgörande. Skatteverket tog då ett nytt grepp och begärde att Ågerup skulle försättas i personlig konkurs. Han var ju skyldig staten 1,6 miljarder och eftersom Kronofogden inte hittat några pengar att utmäta måste han vara konkursmässig, argumenterade Skatteverket.
Tingsrätten klubbade igenom konkursbeslutet och plötsligt började det hända saker. I och med konkursen gäller en mycket tuffare lagstiftning än när Kronofogden drev ärendet. Numera hanteras frågan av konkursförvaltaren i Skåne som har betydligt vassare verktyg när det gäller att komma åt den egendom som Bengt Ågerup påstås äga.
Konkursförvaltaren Patrik Kalman har i uppdrag att driva in de 1,6 miljarderna till konkursboet. Lyckas han med det ska värdet från tillgångarna överlämnas till Skatteverket. Enligt Patrik Kalmans kartläggning kontrollerar Bengt Ågerup bland annat Stall Zet och nio biotech-bolag i Uppsala genom ett par holdingbolag på Cypern.
I sina inlagor till tingsrätten sparar Patrik Kalman inte på krutet: Han utmålar Bengt Ågerup som en bluffmakare som smitit från skatten och utfört dolda betalningar till sig själv.
Advokatteamet som slåss mot konkursförvaltaren hävdar att Ågerup inte alls kontrollerar den egendom som Patrik Kalman vill lägga beslag på. Advokaterna menar att Ågerups linje ska gälla, det vill säga att han inte kan röra de pengar som finns i stiftelserna. Och vad gäller bland annat travstallet vid Örsundsbro och biotechbolagen i Uppsala skriver advokaterna i en inlaga: "Bengt Ågerup har överhuvudtaget inga tillgångar i Sverige".
Första ronden har gått till Patrik Kalman i och med att Stockholms tingsrätt i november i fjol klubbade igenom en så kallad kvarstad. Det innebär att egendomen tills vidare kontrolleras av en förvaltare som utsetts av tingsrätten. De tillgångar som domstolen beslutat frysa ligger främst i två holdingbolag på Cypern som äger bland annat Stall Zet och de Uppsalabaserade biotech-bolagen med namn som Nexttobe, Q-linea och Lokon Pharma.
Förvaltaren sitter på aktierna i väntan på att tvisten slutgiltigt ska avgöras. Verksamheterna kan i nuläget inte säljas vidare och även vinsten kontrolleras av förvaltaren som dock inte planerar att lägga sig i själva driften.
– Det är business as usual, säger förvaltaren advokat Niklas Emthén.
En fråga är hur man ska se på Stall Zet och Uppsalabolagen. Domstolar upp till högsta instans har ju fastställt att Ågerup är skyldig staten 1,6 miljarder kronor och Kronofogden har förgäves försökt få in pengarna. Konkursförvaltaren hävdar att tillgångarna med Uppsalaanknytning ägs av Bengt Ågerup och ingår i ett upplägg med "ett uppenbart skatteundandragande syfte". Borde dessa tillgångar därmed överföras till Skatteverket?
Konkursförvaltaren Patrik Kalman undviker att svara direkt på frågan.
– Att tillgångarna i Sverige skulle överlämnas till konkursboet är inte aktuellt, de ligger längre ner i koncernen. Det vi gör anspråk på i nuläget är att holdingbolagen på Cypern ska tillfalla konkursboet, säger han.
Vilket ansvar har de personer som driver bolagen i Sverige?
– I första hand att tillvarata bolagens intressen, menar Patrik Kalman.
Att tillgångarna i Sverige skulle ha någon koppling till ett skatteundandragande avfärdas av Ågerups medarbetare Erika Kjellberg Eriksson, som är styrelseordförande i såväl stallbolaget som biotechbolagen i Uppsala. Hon skriver i ett mejl till UNT att både konkursförvaltaren och Skatteverket har fel eftersom Bengt Ågerup inte äger några bolag personligen.
Rent formellt har hon rätt eftersom de svenska bolagen ägs av holdingbolagen på Cypern.
Bengt Ågerup lämnar den här kommentaren i ett mejl till UNT: "Som du vet anser jag hela processen vara ett enda stort rättsövergrepp som allvarligt skadat mig personligen och min möjlighet till att leva med mina nära och kära. Tyvärr visar den senaste utvecklingen att trenden fortsätter."
En fråga är varför han inte bara betalar av skatteskulden, för att få de mycket kostsamma bråken ur världen. Han skulle ju ändå vara en mycket förmögen man. I en intervju med UNT har han sagt att "svinpälsarna" från Skatteverket inte ska få vinna eftersom han har rätt i sak.
Målet är extremt på flera sätt. Till exempel har Skatteverket ställt ut en garanti på 100 miljoner kronor, den största i sitt slag någonsin. Beloppet ska täcka eventuella skador som kan uppstå i bolagen till följd av att aktierna har omhändertagits.
Rättsprocessen är dessutom mycket komplicerad och innefattar lagstiftning på såväl Bahamas och Cypern som i Schweiz och Sverige.
– Enbart en av stämningsansökningarna omfattar 64 bilagor, uppger Johan Mattsson, beredningsjurist på Stockholms tingsrätt.
Åter till Stall Zet utanför Örsundsbro. Travbolaget har rankats som landets mest framgångsrika stall fem år i rad, 2018-2022 och i travvärlden är uppmärksamheten kring rättstvisten stor. Stallbolagets kopplingar till Ågerups skatteaffärer har knappast passerat spårlöst förbi.
– Frågan väcker stort intresse i branschen, säger Mattias Holmgren vid Travronden.
En av de aktörer som följer processen är branschorganisationen Svensk Travsport.
– I och med att det här lyfts upp i media kan det påverka synen på travsporten, anser Maria Croon, vd för Svensk Travsport.
Hon ser det som angeläget att bevaka ärendet.
– Målet kan påverka frågor om licenser. En tränare som är knuten till Stall Zet kan få sin licens indragen om personen till exempel inte fullgjort sina ekonomiska skyldigheter gentemot leverantörer, inte längre har någon giltig F-skattsedel eller drabbas av konkurs i rörelsen, förklarar Maria Croon.
Ärendet lär pågå i domstolar under lång tid och ännu är det långt ifrån klart hur den snåriga processen kommer att sluta.