Jakt på pengar stjäl tid från forskning
Uppsala universitet står sig slätt jämfört med flera konkurrenter när det gäller att få pengar från EU.
Medan flera av Sveriges främsta högskolor kammar hem allt mer medel till forskningen från EU, så tappar Uppsala universitet. Förra året fick Karolinska institutet och Lund ungefär 180 miljoner kronor var från EU, medan Uppsala universitet fick 80 miljoner, en minskning med knappt tio miljoner från föregående år. Rektor Anders Hallberg har reagerat genom att ge professor Jan-Otto Carlsson uppdraget att se vad som kan göras för att vända trenden.
- Vi ska kunna ta hem betydligt mer pengar, men i dag drar sig många för att söka eftersom det går åt så oerhört mycket tid att göra ansökningarna. Den administrativa bördan är för stor, säger Jan-Otto Carlsson.
I dag finns visst administrativt stöd att ta hjälp av från universitetet, men det behöver förstärkas.
- Uppbackningen är inte tillräcklig och vi måste få ännu större professionalism när det gäller det administrativa, säger Jan-Otto Carlsson.
Det handlar inte bara om att få hem pengar, utan också om att synas i den internationella forskarvärlden.
- Vi vill att Uppsalaforskare ska leda större projekt, men då behövs direkt administrativt stöd till dem, säger Jan-Otto Carlsson.
I Lund har man i många år haft en större avdelning med personal som enbart arbetar med att stödja EU-ansökningar. Hur det utbyggda stödet kommer att se ut i Uppsala är inte klart, det är det Jan-Otto Carlsson skissar på. Kan Lunds modell vara en väg?
- Vi tittar givetvis på hur man gör på andra håll, säger han.
UNT berättade i måndags att Uppsala universitet även var kraftigt akterseglat av Lund när det gäller de stora Linnéstöden från Vetenskapsrådet. Den här typen av stöd har blivit allt viktigare och i dag får forskningen den största delen av sina pengar från externa givare. Det har enligt många påtagligt ändrat förutsättningarna för att forska, det tar helt enkelt mycket tid att söka pengar. I en uppmärksammad undersökning för ett par år sedan visade Sveriges Radios program Kaliber att 80 procent Sveriges professorer tycker att de lägger orimligt mycket tid på att jaga pengar.
- Det har blivit ännu värre sedan dess. Och även om nu regeringens anslag till fakulteterna skulle bli större så finns det väldigt mycket att ta igen, säger Jan-Otto Carlsson.
Carl-Henrik Heldin är professor i molekylär cellbiologi i Uppsala och styrelseledamot i det nybildade Europeiska forskningsrådet som under sju år kommer att dela ut knappt tio miljarder kronor om året till europeisk forskning. Han tycker inte att man generellt kan säga att det går för mycket tid till att söka pengar.
- Vissa former av stöd, exempelvis ur EU:s ramprogram, är väldigt otympliga, men i andra sammanhang tycker jag inte att det är något större bekymmer. Att söka pengar är en del av forskningsprocessen, man sätter sig ner och formulerar vad man ska göra. Det är välinvesterad tid, säger han.
@3a Text ui:Miljarderna från Europeiska forskningsrådet har precis börjat att delas ut, och här finns alla möjligheter för Uppsala universitet, tycker Clas-Henrik Heldin.
- Konkurrensen kommer att vara riktigt hård, men om Uppsala verkligen lägger manken till kan vi säkert hävda oss. Ibland kan det vara så enkelt som att man låter andra läsa ens ansökningar, säger han.
"Påståenden om lobbying helt grundlösa"
Påståenden om att lobbying skulle krävas för att få Linnéstöd, Vetenskapsrådets mest omfattande forskningsanslag, eller att kritiker av proceduren runt Linnéstöden skulle tystas, är grundlösa.
Det säger Pär Omling, generaldirektör på Vetenskapsrådet, apropå UNT:s artikel i måndagens tidning som bland annat berörde den kritik som riktats mot stöden. Pär Omling skriver också i ett e-postmeddelande till UNT att ingen ansökan fallit på formell grund, men att det fanns ansökningar som det inte gick att göra en fullständig bedömning av eftersom "efterfrågad information saknades".
UNT berättade i måndags om Uppsalaprofessorn Måns Ehrenberg som fick avslag på sin ansökan, trots toppbetyg av de internationella bedömarna, på grund av en formell miss i ansökan.
Så jobbar vi med nyheter