"Jag fryser om tårna, händerna och ryggen"

UNT tog tempen på stan och hörde efter hur Uppsalaborna klarar av kylan.

Vilma och Jacob klarar kylan ganska bra.

Vilma och Jacob klarar kylan ganska bra.

Foto: Staffan Claesson

Uppsala2016-01-07 16:05

I Vasaparken leker Vilma 6 år med sin bror Jacob som är 3 år gammal. De är fullt upptagna med att sopa bort det tunna snölagret på den övertäckta dammen medan farmor Margareta Carlsten står bredvid och håller koll.

– Jag fryser om tårna, konstaterar Vilma som ändå har tre lager byxor på sig med långkalsonger, fleecebyxor och överdragsbyxor.

– Och Jacob sa tidigare att han frös om kinderna, men nu har han fått låna farfars halsduk så då går det bättre, säger Margareta och pekar mot Jacob som fått vira den stora halsduken flera varv runt kroppen.

LÄS MER: Försvarsmaktens bästa köldtips

De bestämde sig för att leka en stund i solen i parken innan de ska in på Biotopia.

Hur klarar du dig som mest står still?

– Jo men det går bra, jag har också termobyxor och mössa har vi alla tre, säger Margareta Carlsten.

På gågatan möter UNT Saga Lind som inte alls verkar besvärad av kylan.

Du har varken mössa eller vantar på dig!

– Nej, jag sov hos en kompis så jag hade inte det med mig.

Fryser du inte?

– Nej, det är ju väldigt kallt, men det går bra, säger Saga som visar att hon har en extra tröja - nedpackad i väskan.

Nere vid korsningen S:t Olofsgatan/Östra Ågatan står Micke Galmstedt i en självlysande gul väst. Tillsammans med kollegan Simon turas han om att hissas upp i skyliften för att plocka ner de stora garnliknande ljusbollarna som dekorerat träden.

LÄS MER: Så kallt var det i länet i morse

Är det redan dags att plocka ner julbelysningen?

– Jajamensan.

Hur går det att jobba utomhus en sådan här dag?

– Jag fryser om tårna, händerna och ryggen, och då har jag ändå dubbla byxor och handskar. Vi jobbar som frilans, så vi får stå för våra arbetskläder själva.

Kommer du klä dig annorlunda i morgon?

– Ja, då blir det tre par strumpor och en halsduk.

I skyliften står värmen på, men eftersom stödbenen blockerar både förar- och passagerardörren är det inte mycket till tröst för Micke som gör sig beredd att ta emot de röda bollarna som Simon hissar ner. Vissa av dem hänger så högt att de ser ut att bli riktigt svåra att nå.

– Det var vår kollega som satte upp dem, men då var det varken snö eller kallt. Nu har han stuckit till Australien och sitter säkert på en strand, medan vi får slita med det här.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!