Barn som blivit indragna i kriminalitet är rädda för att de ska bli dödade om de går emot gänget. Många oroar sig också för att syskon eller mamma ska råka illa ut. Det uppger Bris. (Personen på bilden har inget med texten att göra.)
"De stod utanför min lillebrors skola för att visa mig att de vet vem han är. Tänk om de dödar honom."
"Jag såg en som blev skjuten och dog och nu kan jag inte få bilden ur huvudet när han låg där."
"Jag är livrädd att de ska döda mig eller någon i min familj. Men jag vågar inte berätta för mamma för jag skäms så mycket över det jag gjort."
Detta är exempel på sådant som Bris, Barnens rätt i samhället, nu får höra från barn som kontaktar dem.
– Det handlar om oerhört rädda och ensamma barn som är väldigt måna om att få vara anonyma. En del av dem är involverade i kriminalitet. De har gått in i något, ibland helt omedvetet, som är svårt att ta sig ur och är vettskrämda över konsekvenserna om de går emot gänget, säger Marie Angsell som är socionom på Bris.
Vad tror de att konsekvenserna kan bli?
– De är rädda att bli dödade. En del har sett hur andra jämnåriga drabbats, man kan ha sett en jämnårig blivit skjuten. Så förutom att de själva befinner sig i en situation som de upplever väldigt hotfull kan de också bära med sig oerhört traumatiska upplevelser.
Många av barnen är inte bara rädda för sin egen del, utan också för familjen.
– Väldigt många pratar om sin mamma och sina syskon. Och de skäms, särskilt inför sina mammor, för att de försatt familjen i den här situationen. Därför vågar många inte berätta om sin rädsla för sina föräldrar eller andra vuxna.
Hur gamla de här barnen är har Bris inga uppgifter om, men enligt Marie Angsell är det främst tonåringar. Bris har heller ingen sammanställd statistik på hur många samtal av den här arten som kommer in.
– Samtal med barn som blivit indragna i kriminalitet har vi haft länge. Men det är innehållet i samtalen som förändrats nu den senaste tiden: de speglar verkligen samhällsutvecklingen med allt grövre våld.
"En ung person berättade i samtal med oss: 'Jag fick i uppdrag att snatta, sedan leverera en väska, sedan sälja knark'. Plötsligt säger ungdomen: 'Jag vill inte döda någon'", berättar Hilde Wiberg, chef på Uppsala ungdomsjour.
Hilde Wiberg på Uppsala ungdomsjour berättar hur lätt det kan vara för ett barn att luras in i brottslighet. Det kan räcka med att exempelvis låta sig bli bjuden på pizza eller få låna en jacka av personer som är inne i gängkriminalitet.
– Har du fått något har du en skuld, du har blivit ägd. De här små sakerna behöver vi vara uppmärksamma när vi är ute bland ungdomar, säger Hilde Wiberg.
Hon drar ett exempel på hur de behöver tänka: Häromkvällen blev Ungdomsjourens fältare uppringda av en ordningsvakt som tagit fast en nioårig kille för snatteri i centrala Uppsala.
– Då behöver vi ta reda på varför han snattar. Är det för spänningen? För att han inte får tillräckligt med mat hemma? Eller står det några äldre ungdomar runt hörnet för att se om han klarar uppdraget de gett honom?
I samtal med unga gärningspersoner blir det ofta tydligt att de inte bara är förövare, utan också själva utsatta, säger Hilde Wiberg på ungdomsjouren.
I samtal med unga gärningspersoner blir det ofta tydligt att de inte bara är förövare, utan också brottsutsatta, säger hon. Och att de själva är uppskrämda över vilka uppdrag som kan vänta.
– En ung person berättade i samtal med oss: "Jag fick i uppdrag att snatta, sedan leverera en väska, sedan sälja knark". Plötsligt säger ungdomen: "Jag vill inte döda någon".
Unga brottsoffer har enligt lag rätt till samtalsstöd. Linn Molin som är kurator på Ungdomsjouren skulle vilja kunna erbjuda något liknande även för unga förövare.
– Det blir ofta så tydligt i samtal att de inte bara är gärningspersoner, utan också att de känner sig väldigt utsatta. De behöver få ett sammanhang där de inte bara blir skällda på, säger hon.