Resandet har inte bara varit enkelt. Utanför Rendsburg i Tyskland fick han sin första punka. Han har fått ytterligare sju varav sex i Grekland. "Och så har det ösregnat ibland"
Det blir en dagsbudget på ungefär 28 kronor.
– Det var min budget och den har jag klarat mig bra på, berättar han från ett kafé i Ankara dit han just anlänt med tåg.
Cykeln fick bli kvar i Istanbul. Kanske får någon annan glädje av den.
– Nu är jag trött på att cykla och ska börja ta mig tillbaka till Uppsala. Vi får se hur, om jag liftar eller åker tåg eller buss. Jag räknar med att vara hemma till jul.
Jacob Scheinert Sörbom tog studenten i somras och hade sen länge bestämt sig för att se världen innan han gick tillbaka till "sitt vanliga" liv.
– Jag hade bränt mina sparpengar på studenten, men så fick jag lite pengar i present och såg det som en utmaning att resa med en liten budget. Jag var sugen på äventyr helt enkelt.
Den enda förberedelse han gjorde var egentligen att köpa cykeln på Gottsunda returcyklar och låna ett tält. Sen gav han sig iväg.
– Jag cyklade ungefär åtta timmar per dag. Som ett vanligt jobb.
Under hela cykelfärden genom Sverige gjorde han av med 20 kronor.
– Tolv kronor för en burk salt som jag köpte i Västerås, så att jag kunde laga mat. Och åtta kronor för en banan i Skåne som jag trodde var gratis, men tyvärr inte var det.
I Danmark jobbade han en dag på en trädgårdsfirma och fick en slant för det. Han tog sig via Tyskland och Österrike till Italien. Trieste var ett delmål, att komma till Medelhavet var viktigt.
Trieste var en målbild för Jacob Scheinert Sörbom. "Jag hade föresatt mig att åtminstone komma till Medelhavet. Men när jag kom dit ville jag fortsätta, jag var inte klar".
– Det tog 36 dagar dit och det kunde ha räckt men jag var sugen på mer och cyklade ner på Balkan.
I Montenegro stannade han tre veckor på ett slags hotell för vandrare och hjälpte till med att bygga deras restaurang.
– Det var supernajs. Jag bodde med familjen som ägde hotellet och deltog i deras vardagsliv. Nästa år kanske jag åker tillbaka dit och jobbar som kypare i restaurangen som jag varit med om att bygga.
Familjen som Jacob bodde med i tre veckor i Montenegro hade hästar och andra djur.
Vart han än kommit har han mött vänliga, hjälpsamma människor.
– Är det något jag lärt mig så är det att de flesta människor i grunden är goda. Även om de kan varna för varandra, många sa att Balkan är farligt till exempel. Men även där var folk väldigt hyggliga och jag har känt mig säker hela tiden.
Det var kallt och blåsigt när Jacob kom till Subasi, en liten by i västra Turkiet. Där träffade han ägaren till byns tehus som gav honom både middag och husrum. "Ett exempel av många på hur hjälpsamma folk har varit", säger Jacob.
En enda gång fick han lite problem med polisen. Det var i Kroatien, vädret var varmt och han cyklade utan tröja. Det var tydligen olagligt.
– De stoppade mig och rotade igenom min packning men sen var det lugnt.
Jacob har inte haft något annat syfte med sin resa än att se världen och möta andra kulturer. Han har inte bloggat eller lagt ut bilder på sociala medier, samlat in pengar för något gott syfte eller försökt slå något rekord.
– Min grundtanke var att jag ville göra något helt annorlunda innan jag börjar plugga och jobba. Det hade varit trist att direkt gå från att ta studenten i Uppsala till att börja plugga i Uppsala.
Resandet har gett honom nya perspektiv, säger han. Att cykla går relativt långsamt och man hinner med att se skiftningarna i omgivningarna och njuta av kulturlandskapen.
"Den här bilden tog jag när jag korsade gränsen mellan Nordmakedonien och Grekland. Det är alltid kul att korsa gränser", säger Jacob Scheinert Sörbom.
– Jag har verkligen fått utlopp för min reslust och fått möta så många fina människor.
Istanbul som han just lämnat blev en favoritplats.
– Det är en häftig stad med så mycket historia och kultur. Folk var extra trevliga där, fast det är en stor stad. För mig blev Istanbul en slutpunkt. Jag lämnade cykeln där och nu ska jag som sagt ta mig hem på något sätt.
Han rekommenderar fler ressugna att göra på samma sätt. Man behöver inte en jättebudget för att resa.
– Jag hade inga jätteförväntningar men folk vill verkligen väl. Men nu längtar jag hem till familj och vänner. Det kan bli lite ensamt ibland, att resa på egen hand.