– Det känns oerhört ärofyllt, förvånande och roligt. När jag blev uppringd och fick reda på att jag vunnit utbrast jag "fan, har folk inget omdöme?", skämtar Jacke Sjödin när han tar emot sitt diplom.
2012 har varit ett fullmatat år för den mångsidiga underhållaren. Utöver titeln Läsarnas upplänning tilldelades han i november Uppsala kommuns hederspris. Utmärkelserna slickar han i sig belåtet, utan att på något sätt släppa på ödmjukheten.
– Det är en bekräftelsegrej, och kanske har folk i min bransch lite större behov av det än andra. I allmänhet är människor dåliga på att berömma varandra. Vi vill nog helst klaga lite. Om någon gjort något bra håller vi gärna käften, säger han.
Teater, musikaler och kåserier har han ägnat sig åt sedan barnsben. På sin hemsida skriver han hur han under uppväxten i Sollefteå plågade familj och släktingar med usla revyer på gräsmattan, som följdes av något mindre usla skolrevyer när han kom upp i åren.
När övergick showandet från plågsamt till underhållande?
– Intressant fråga. I högstadiet kanske? På den tiden var jag hejdlös, jag fick med polarna på allt. De uppträdde inför hela skolan i morsans baddräkt. När jag var 19 år satte jag upp min första helafton i Sollefteå, så någonstans däremellan började det kanske kunna kallas underhållning.
Jackes dragning till spexandet går att spåra till hans far Nicke, som själv var författare och revymakare hemma i Sollefteå. När Jacke blev äldre gjorde de ett antal revyer tillsammans.
– Det var oerhört glädjande att kunna arbeta tillsammans med honom, samtidigt som han kunde vara ens pappa, säger Jacke Sjödin.
Fadern gick bort för några år sedan, och 2011 förlorade han även sin närmaste arbetskompis Lasse Eriksson. Han dog på scen under en föreställning av hyllade Fyra lyckliga män.
– De två gubbarna tänker jag mycket på. När Lasse dog var vi inne på vår andra säsong och hade bara hunnit med 32 föreställningar. Fan vet hur länge vi hade kunnat hålla på annars.
När Jacke Sjödin var 25 år bodde han fortfarande i Sollefteå där han arbetade på en amatörteater. Plötsligt kände han att han inte kunde bli kvar där hela livet. Han bestämde sig för att flytta till Uppsala för att plugga. Det gick sådär. Ganska snabbt halkade han in på showandet igen, och nu förtiden ägnar han sig på heltid åt såväl musikaler som kåserande i bland annat UNT. Allra roligast tycker han teatern är.
– Ingenting går upp mot det. Det är så jäkla speciellt, med den nerven och den symbios som skapas med publiken. Den kommer man inte åt i exempelvis direktsänd tv. När man har premiär och dessutom får brakande ovationer – den känslan unnar jag alla.
Mycket tid under året har ägnats åt föreställningen Dagens musikal på Reginateatern, vars innehåll skiftar från dag till dag beroende på vad som är aktuellt i nyheterna. En slitsam upplevelse, slår han fast. Dessutom åker han ofta ut i landet och agerar rimsammanfattare på konferenser och kongresser.
Inspiration – är det något som bara kommer till dig?
– Inspiration existerar inte. Det ligger hårt arbete och ingenting annat bakom. Däremot får jag idéer hela tiden. "Kåsörspröna" är utfällda konstant. Kåseri fungerar också som ett slags terapi eftersom man blir glad när man blir förbannad. Kör jag in med takboxen i garageporten kan jag tänka att ”det här blir ett bra kåseri”.
Några typiska dagar i Jacke Sjödins liv är svåra att rita upp. Bäst gillar han när han kan sitta hemma och skriva från 9–15 samtidigt som barnen är på dagis. Kalendern är ofta fullbokad, och inte sällan önskar han att han hade mer tid.
– Eller snarare att man inte behövde sova så mycket. Tänk om man kunde jobba till 2-3 på natten och sen kliva upp vid 7, vad mycket man skulle få gjort. Jag har så mycket idéer att jag lätt skulle fylla ut tiden.
2013 hoppas han ska bli ett lugnare år. Kåserandet vill han gärna fortsätta med, men några större föreställningsprojekt finns inte inplanerade.
– Det har varit väldigt mycket Jacke Sjödin under 2012, så personligen skulle jag vara ganska trött på mig själv. Jag ska försöka hålla mig undan. I bästa fall behöver läsarna inte se så mycket av mig nästa år, säger han med ett skratt.
Personligt/ Jacke Sjödin
Ålder: 46
Familj: Fru sedan 1989, fem barn, två katter, en kanin.
Bor: Gammalt ålderdomshem i Funbo.
Uppväxt: Sollefteå
Förebilder: Hasse & Tage, Povel Ramel, John Cleese
Nyårslöfte: Ska bli mer hälsosam.
Bäst 2012: Det var coolt att sjunga duett med Helen Sjöholm på julshowen.
Sämst 2012: Jag är dålig på att hålla koll på dåliga saker. Men läget i världen; Syrien, Mellanöstern.
Förhoppningar på 2013: Lite lugnare, fred på jorden och att alla är friska. ”Gode gud låt allt vara som vanligt” hade farsan som aftonbön. Lite så känner jag.