Läkarna spenderar hälften av sin tid framför datorn. Men hanteringen av landstingets it-system har sådana brister att patientsäkerheten står på spel. Det menar ett forskarlag som försökt få ledningen att inse att problemen måste tas på allvar.
Remisser som inte kommer fram, anteckningar som förväxlas och missad medicinering. Det är några av konsekvenserna av ett haltande it-system inom vården, enligt flera forskare vid Uppsala universitet som studerat hur användningen av patientjournalsystemet Cosmic fungerat vid landstinget i Uppsala län.
I sin slutrapport konstaterar forskarna att det finns en stor osäkerhet om vem som egentligen har ansvaret för it-frågorna. Vårdpersonalen upplever systemet som en trög och tidsödande koloss där förslag till förbättringar oftast bara rinner ut i sanden. Med för mycket klick och för lite tid till patientarbete jobbar man i stället på i gamla hjulspår utan att utnyttja de möjligheter som finns, enligt Rebecka Janols vid institutionen för informationsteknologi. Hon disputerade i fredags på en avhandling om it-system och användare inom vården.
– Det finns en klyfta mellan personalens syn och it-utvecklarnas uppfattning att personalen måste engagera sig mer. Men att skylla på varandra löser inga problem, bägge sidor måste anpassa sig. Och de måste sätta mer press på systemleverantörerna, säger hon.
Problemen är helt enkelt för stora för att det ska vara acceptabelt, menar professor Bengt Sandblad i forskarlaget.
– Många på lägre nivå tar verkligen detta till sig och vill åstadkomma förbättringar. Detta är helt klart en ledningsfråga, de måste inse problemet, ta ansvar och få ut direktiv. Man lägger ned enorma kostnader på it-systemen och i slutändan handlar det om oerhört viktiga frågor för säkerheten i vården.
Men när forskarna försökt nå ut med sina slutresultat har intresset varit svalt, trots att landstinget varit med och finansierat studien. ”Ett stort problem i vårt samarbete med landstinget har varit att det saknats ett aktivt mottagande av resultaten”” skriver de.
Petter Könberg är it-direktör på landstinget. När UNT kontaktar honom är varken han eller någon kollega tillräckligt inläst för att kunna svara på frågor direkt, och han ber att få återkomma senare. När han sedan gör det säger Petter Könberg att han i mångt och mycket delar forskarnas bild, men att en del av frågorna blivit inaktuella.
– I huvudsak kan man säga att detta är en problematik som skulle kunna appliceras på vilken större arbetsplats som helst. Men tveklöst är det mer känsligt inom vården, och det är min skyldighet att få personalen att tycka att detta är värt att lägga ned tid och engagemang på.
Varför har ni inte tagit till er av forskarnas slutsatser?
– De här frågorna har inte varit glödheta på ett tag, kan man väl säga. Huvuddelen av forskningen gjordes 2008 och mycket har hänt sedan dess. Vi har strukturerat upp hur vi hanterar systemet och läkarnas inflytande över arbetet har ökat dramatiskt, menar jag.
Men problemen kvarstår ändå?
– Det handlar om ytterst komplexa frågor och vi arbetar med detta hela tiden. Jag håller heller inte med om att Cosmic skulle vara ett trögrörligt system, tvärtom är problemet att det är alltför flexibelt. Det går att utveckla på så skilda sätt att olika enheter inte känner igen systemet, och det kan vara en patientrisk i sig.
Att forskningsresultaten skulle ha blivit inaktuella håller inte Rebecka Janols med om.
– Studien avslutades först 2010, och på de avdelningar jag var tillbaka på våren 2011 kvarstod samma problem. Vi hade ett bra utbyte med landstinget i början och är fortfarande väldigt intresserade av att jobba med dem, säger hon.