– Vi är inte bara funktionshindrade. Vi har ett liv också, säger Maria Mignell hemma vid sitt köksbord i Nyby.
På ett papper har hon skrivit ned alla de aktiviteter som hon kan tvingas dra ned på. Återkommande inslag som vattengymnastik, pistolskytte och det sociala umgänget i en bokcirkel hjälper henne att ha ett meningsfullt liv.
– Ska jag behålla min livskvalitet så blir det dubbla kostnader nu.
Maria Mignell är beroende av färdtjänsten och betalar 2 500 kronor i månaden ur egen ficka. Hon ser inte hur det ska vara möjligt att samåka med andra, vilket är ett mål med regeländringarna inom färdtjänsten. Förutom problem med att passa tider ser hon svårigheter med att dela taxin med andra.
– Rullstolen tar hela bagageutrymmet och assistenten måste sitta bakom mig. Jag har ingen bålstyrka så hon måste hålla i mig vid inbromsningar. Visst kan jag binda fast mig, men det vill jag inte.
Maria Mignell är rullstolsberoende på grund av nervsjukdomen sca7. Hon har personlig assistent 14 timmar om dygnet. Hjärna och kropp pratar inte samma språk, beskriver hon. Sjukdomen är progressiv och har i hennes fall orsakat spasmer, koordinationssvårigheter, försämrad syn och färgblindhet.
Maria Mignell har berättat om sina problem på Facebook och fått stort gensvar från andra funktionsnedsatta som oroar sig över förändringen. Men hon vet inte hur mycket hon orkar bråka med kommunen om de ändrade reglerna.
– Varför ska man alltid slå på de svaga? De flesta som har färdtjänst har ju en dålig inkomst.
Maria Mignell har ansökt om rätt att få ha med sig ledsagare på resan. Enligt Josefine Åhrman, tf färdtjänstchef i Uppsala kommun, krävs det ytterligare en ansökan för att få eventuell rätt till att få åka ensam med sin ledsagare. Rullstolstaxin har numera samma pris som en vanlig taxi, men för att slippa samåkning och den dyrare avgiften måste det finnas särskilda medicinska skäl, säger hon.
– Det är funktionsnedsättningen som styr om du ska samåka eller inte.
Assistenten Elina Teir-Stigsson tror att de ändrade reglerna kan öka isoleringen bland funktionsnedsatta i kommunen.
– Jag tänker på de som inte har drivet, som inte orkar komma ut. Om man är hemma mer så blir man ännu sjukare. Det lyfter människor att vara tillsammans vid olika träffar. Man ser att människor växer av att leva ett så normalt liv som möjligt.