"Jag anser inte att jag har kriminella värderingar, men efter ett tag här i fängelset så har mina åsikter förändrats och förvärrats".
Så skriver Ismail Abdo, den 33-åring från Uppsala som kallas "Jordgubben", i ett brev till dåvarande justitieminister Morgan Johansson. Brevet skrivs sommaren 2017, ett år in på ett över femårigt straff.
I brevet sågar han kriminalvårdens insatser för att ta honom ur kriminaliteten. "Det enda jag och många intagna känner är att de har oss i förvar /.../. Det skapar svår återanpassning och en ond cirkel", skriver han.
I dag är Ismail Abdo en av centralgestalterna i den våldsspiral som satt skräck i Sverige och Uppsala den senaste tiden. Han är tidigare häktad i sin utevaro, misstänkt för grovt narkotikabrott, och tros orkestrera dåd i Sverige från Turkiet.
I brevet berättar han att han har fullständiga betyg från grundskola och gymnasium och har bett att få gå en högskoleutbildning. Men det har blivit nej med motivet att de utan grundskolebetyg måste prioriteras. "Hur ska min återfallsrisk minska?", frågar Ismail Abdo apropå avslaget.
Minister Morgan Johansson har uppfattat brevet som en ansökan om nåd. I inledningen skriver Ismail Abdo också att han inte vill återvända till fängelset. Morgan Johansson beviljar ingen benådning i sitt korta svar på brevet.
Lena Roxell, docent i kriminologi på Stockholms universitet, har studerat frågor om återfall och insatser för att ta fångar ur kriminalitet. Hon betonar att hon inte kan uttala sig om det enskilda fallet, men hon har läst Ismail Abdos brev.
Forskningen visar att det är mycket bättre att göra något under tiden i fängelse i form av arbete, utbildning eller behandling än att inte vara sysselsatt. Insatserna minskar helt enkelt risken för återfall. Kriminalvårdens uppdrag är också att minska återfallen genom att genomföra fängelsestraffen på ett vettigt sätt.
– Det är klart att man då tänker att alla intagna ska få möjlighet till utbildning och behandling. En plan görs också för alla. Men jag vet hur svårt det är med resurser, säger Lena Roxell.
Att ett fängelse inte är en bra miljö är välkänt i forskningen och kallas för "prisoneringseffekten".
– Det är därför man i det längsta försöker undvika att sätta någon i fängelse. Ett fängelsestraff kan förstås ses som något avskräckande, men det är det inte för alla, säger Lena Roxell.
Hur bra är svensk kriminalvård på att minska återfall i brott?
– Vi har en human fångvård i Sverige och har sett att återfallsfrekvensen går ned över tid. Men nu är jag orolig för att det ska gå upp igen, säger hon.
Antalet personer i fängelse beräknas öka kraftigt, som ett resultat av en ny politik på området. Kriminalvårdens egna beräkningar talar om en fördubbling.
– Det blir risk för mer av förvaring med den betydligt större fångpopulation som vi kommer att få. Det är viktigt att alla har en plan, att man kanske får utbilda sig och får ta itu med de problem man har. Men jag har svårt att se hur man ska klara uppdraget, säger Lena Roxell.
Viktigt att påpeka är att det finns fångar som inte alls delar Ismail Abdos bild av att inget görs, betonar hon.
– Det finns väldigt olika bilder. En del är otroligt tacksamma för att de fått behandling eller en utbildning.