Islossningen påverkar vattnet hela året
I år verkade vinterkylan aldrig vilja ge sig. Och det kan få konsekvenser för algförekomsten i sommar. Ju senare islossning, desto kortare blir växtsäsongen och algsammansättningen ändras.
— Mellan 1984 och 2004 steg årsmedeltemperaturen i luften i Sverige med nästan en grad. Om lufttemperaturen är en grad varmare, innebär det att islossningen kommer fyra dagar tidigare i norr men upp till 35 dagar tidigare i söder.
Får forska fritt
I fjol fick hon en av de särskilda tjänster som Kungl Vetenskapsakademien erbjuder unga forskare. Det innebär att hon kan forska helt fritt under fem år. Hennes speciella område är att studera vilka effekter förändringar i klimatet har på inlandsvatten. Och för sådana studier är Sverige nästan unikt med sina mångåriga serier.
— I Torne älv vid Haparanda har datum för islossningen noterats ända sedan 1700, i Mälaren vid Västerås sedan 1711. En mer regelbunden observation av islossningsdatumet i fler sjöar började 1871, så det finns väldigt långa dataserier att analysera.
Islossningen är inte bara intressant för skridskoåkare och vinterfiskare, som sörjer över att säsongen är slut, eller för båtägare som otåligt väntar på sjösättning. Den har faktiskt också stor inverkan på vattenkvaliteten under resten av året, inte minst algblomningen.
Vintern är en ganska händelsefattig tid för livet i vattnet. Så länge sjön är täckt av is och snö händer det inte särskilt mycket. När det blir snöfritt börjar en del ljusberoende alger att växa.
Brytpunkt för livet
När isen försvinner kommer kiselalger upp till ytan. Den dagen är en brytpunkt för livet i sjön. Kiselalgerna behöver ganska mycket närsalter och är beroende av att vattnet rörs om så att de inte sjunker ned i djupet, där det är för mörkt att växa.
— En tidig islossning innebär att kiselalgerna kan börja växa tidigare på våren. Cyanobakterier — eller blågröna alger, som de också kallas — kan också börja växa tidigare när det varma vädret fortsätter. Det har vi noterat både i Vänern, Vättern och Mälaren, säger Gesa Weyhenmeyer.
Här i Sverige är juli semestermånaden framför alla andra. Då vill de flesta ha sol, värme, vindstilla och möjligen någon uppfriskande regnskur på natten. Det är också idealväder för algblomning.
Varmt och kallt
— När det är varmt och vindstilla blandas vattnet inte om. Det blir stora temperaturskillnader, varmt på ytan och kallt djupare ned. Närsalterna samlas visserligen i sjöns bottenskikt på sjön, men eftersom cyanobakterierna kan hämta närsalter ur luften, kan de bli väldigt dominanta en varm sommar.
— De flesta forskare är överens om att mängden cyanobakterier ökar om vi får ett varmare klimat, säger Gesa Weyhenmeyer.
Ventilerade sjöar
I Nederländerna är algblomning ett stort bekymmer eftersom sjöarna är så näringsrika och grunda. Där har man försökt att ventilera vattnet i sjöarna så att vattenmassan rörs om och algblomningen minskar.
Men algblomningen är långt ifrån det enda bekymret om klimatet långsamt blir varmare. Provtagning i 79 sjöar från hela landet visar att vattenkemin också ändras, framför allt vattenfärgen.
— Sedan 1984 har vattnet i genomsnitt blivit tre procent mörkare för varje år. Förändringen har varit störst i landets södra delar. Alltmer humusämnen spolas ned i sjöar och vattendrag när snön ersätts med regn och marken inte är tjälad.
Att vattnet blir mörkare har stor betydelse för kvaliteten. Vissa humusämnen kan reagera med den klor som tillsätts för att desinficera dricksvatten. Då kan klorerade ämnen bildas som kan vara cancerframkallande.
Mikroorganismer
Humusämnena kan också utnyttjas av bakterier och svampar. Vi kan få en kraftig tillväxt av mikroorganismer i vattenledningsnätet så att vattnet smakar obehagligt och luktar illa.
- Om humushalten fortsätter att öka i de svenska vattendragen kan det bli svårare och dyrare att rena vattnet. En del vattentäkter kan behöva byta reningsmetod.
Så jobbar vi med nyheter