"Det behövs en dialog med den yngre generationen muslimer, för det finns uppenbarligen en kunskapslucka här både vad gäller yttrandefrihet och Koranens budskap", säger Mohammad Fazlhashemi.
Svar just nu
Upplopp som slutade i förödelse och med över 100 skadade poliser. Det blev resultatet i flera svenska städer där danske Rasmus Paludan under påsken fick demonstrationstillstånd att bränna Koranen.
– Återigen har ett antal personer gått i precis den fälla som Paludan gillrat. Genom att delta i upplopp bidrar de till att fokus i debatten flyttas från avskyvärda personer som Paludan till muslimer. De ger näring åt hans idé att framställa muslimer som icke integrerbara, säger Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet.
Hur mycket handlar upploppen om just religion?
– Koranen ses som Guds ord, som nedsänts under fastemånaden Ramadan, och många muslimer tar väldigt illa vid sig av att deras heliga skrift vanvördas. Men de som tar till våld har inte förstått Koranen, i synnerhet när de vänder sig mot polis eller andra oskyldiga som är där för att skydda samhället. Profeten Muhammed själv blev hånad och trakasserad, men tog det med jämnmod och lät sig aldrig provoceras.
– Utöver det finns ju också ett antal gängkriminella som deltagit i upploppen, men de kan vi lämna utanför diskussionen nu.
En del har i debatten påpekat att det knappast hade blivit några upplopp om någon bränt Bibeln. Det tror inte Mohammad Fazlhashemi heller, och menar att det beror både på den långtgående sekulariseringen i Sverige och om en social kontext.
– Religion och Bibeln har blivit en marginaliserad företeelse för många i Sverige. Och även om kristna säkert skulle uttrycka avsky över bibelbränning skulle de inte ta till våld mot poliser.
Över 100 poliser skadades i upploppen i olika svenska städer under påsken. Här brinnande bilar i Navestad i Norrköping.
Samtidigt, konstaterar Mohammad Fazlhashemi, finns naturligtvis stora skillnader mellan muslimska grupper i Sverige i hur de ser på koranbränning, och kanske framför allt i hur de agerar.
– Ju mer integrerad du är desto mer insatt är du i sociala och kulturella koder och vad en lag som yttrandefriheten innebär. Det handlar också om hur mycket tillit du har till samhället. Paludan vänder sig ju till socialt utsatta områden med låg tillit till majoritetssamhället.
Hur ska sekulära Sverige hantera detta, anser du?
– Det behövs en dialog med den yngre generationen muslimer, för det finns uppenbarligen en kunskapslucka här både vad gäller yttrandefrihet och Koranens budskap. Att tala om för dem att de är dumma och inte förstår hur vi gör i Sverige tror jag inte är en framkomlig väg. Däremot behöver vi berätta för dem att de inte behöver älska Paludan, men att det finns många sätt att hantera den här typen av provokationer på som inte innefattar våld.
”Det var våld av en kaliber vi inte sett tidigare", sa polisen om de våldsamma upplopp som följde när människor protesterade mot den högerextreme politikern Rasmus Paludan. Här poliser i Skäggetorp i Linköping.
Ja, vilka är de sätten?
– Ett bra sätt är att inte bry sig, utan vända bort blicken. Men vill man göra något kan man anordna en egen manifestation när Paludan inte är där. Eller använda humor: Gör narr av Paludan, genom att till exempel lägga ut satirbilder på sociala medier. Då avväpnar man honom totalt. Det viktigaste är att nå de unga – däribland unga mammor, som vi sett i upploppen – som i vanliga fall inte tar till våld, men som i det här fallet låter sig provoceras.
Vem ska ta den dialogen?
– Det är allas ansvar. Dels muslimska församlingar, som i hög grad redan uppmuntrar människor att inte bry sig om provokationer. Dels myndigheterna, som behöver avsätta resurser, till exempel inom skola och fritidsverksamheter. Det går inte att bara kräva fler poliser och vattenkanoner, det skapar bara en massa andra problem, utan man måste skapa förtroenden. Samhället måste ta tag i det här.
Rasmus Paludan är partiordförande för det danska partiet Stram Kurs, som gick till val på att förbjuda islam i Danmark, stoppa invandring från icke-västländer samt att utvisa icke-västliga invandrare och flyktingar.
Så du tycker inte det ska bli förbjudet att bränna att heliga skrifter?
– Nej, låt Paludan bränna hur många Koraner han vill! Att förbjuda är ingen lösning. Däremot tycker jag att man ska ta debatten om hur yttrandefrihet och bokbål går ihop. Det är många, inte minst muslimer, som inte förstår hur man å ena sidan värnar yttrandefriheten, å andra sidan tillåter bokbål – dessutom av en person som Rasmus Paludan.
Att det är tillåtet att bränna böcker är ju en del av det demokratiska paketet, med bland annat religionsfrihet – en anledning till att vissa flytt från förtryck?
– Många ser det inte så, utan som ett angrepp på hela den religiösa identiteten. Och man känner att det alltid bara är muslimer som ska provoceras.