Isen som lagt sig över den uppsågade vaken splittrades och Caroline Andersson försvann ned i vattnet med ett rejält brak, men kom upp lika fort igen. Hon fick snabbt loss isdubbarna och tog sig upp på iskanten utan hjälp från Per Hedberg och Anna Aldén, lärare på Naturskolan, och Kajsa Molander från Upplandsstiftelsen.
– Men det kändes förstås tryggt att de fanns där, och säkerhetslinan som de kunnat dra upp mig med om jag inte klarat det själv, sade Caroline Andersson efter att ha bytt om till torra kläder och inne i Naturskolans stora klassrum var redo för belöningen, hamburgare stekt över öppen eld .
Isäventyret är en del i de verksamhetsbesök som Caroline Andersson gör som nytt kommunalråd (S) med ansvar för utbildning och kultur:
– Jag ville naturligtvis komma ut till Naturskolan och se även deras verksamhet, och fick chansen att prova på isräddning som ju ingår i det som många skolelever gör härute. Det har känts pirrigt hela helgen, och jag är en riktig badkruka som tycker det är för kallt att bada när vattnet är 22-23 grader, så det här var en utmaning, sade Caroline Andersson.
I år har närmare 180 elever från Uppsalas skolor provar på hur det är att hamna i en isvak och sedan ta sig upp igen, de flesta från högstadieklasser. Sammanlagt har 34 klasser besökt Naturskolan, omkring 700 elever. Personalen tvingar inte någon att ens gå ut på isen om de inte vill.
– Men av de som hoppar i tar sig de allra flesta upp med hjälp av dubbarna, bara tre gånger har vi fått använda säkerhetslinan och hjälpa till, berättade Per Hedberg.
– Det är fler tjejer än killar som hoppar i, men alla som gör det växer en meter när de kommit upp och fått byta om, sade Anna Aldén.
Väl fungerande Naturskolor finns nu i de flesta av länets kommuner. Undantagen är Älvkarleby och Östhammar där verksamheten är vilande. Naturskolorna har startats med hjälp av lokala naturvårdsmedel från Upplandsstiftelsen.
– Men avsikten är att verksamheten ska integreras i och tas över av den vanliga kommunala skolan, och när resurserna är knappa är det inte alltid att det blir så, konstaterar Kajsa Molander.