Invandrare går ofta skilda vägar

Myten om att invandrare lever i stabila familjeförhållanden och till varje pris vill hålla ihop familjen är ingenting annat än en myt visar Mehrdad Darvishpours forskning. Chilenare och iranier skiljer sig exempelvis fyra fem gånger oftare än svenskar. Oftast är det kvinnan som tar initiativet.

Foto:

Uppsala2008-01-17 00:13
- Invandrarkvinnor gör en snabbare tidsresa i det nya hemlandet och vill skiljas innan deras män hunnit anpassa sig till ett mer jämställt förhållande, säger Mehrdad Darvishpour, doktor och lektor i sociologi vid Stockholm Universitet och Mälardalens högskola.

Han forskar om invandrares situation utifrån temat kön, etnicitet och familj och har i sin avhandling visat att skilsmässor bland invandrare är vanligare än bland svenskar och en följd av kvinnans frigörelse från mannen.
- Precis som i svenska familjer ökar sannolikheten för en separation när kvinnan blir mer självständig och klarar sig utan en man. Skillnaden är att maktförskjutningar mellan svenska makar pågått i flera decennier. Svenska män har haft lång tid på sig att anpassa sig. Maktförskjutningen i vissa invandrargrupper pågår däremot under en kort och intensiv tid efter invandringen. Separationen blir därför en naturlig följd av kvinnors frigörelse i det nya hemlandet säger Mehrdad Darvishpour.

Majoriteten av de kvinnor som intervjuats i hans studie tog själva initiativet till en skilsmässa. Och trots svåra påfrestningar under separationen - med påtryckningar från familj och vänner, i flera fall hot och våld från mannens sida, efter skilsmässan utfrysning, ekonomiska umbäranden och ensamhet - kände sig kvinnorna mer lyckliga med sin livssituation efter skilsmässan.
- Inte en enda ångrade sig!, säger Mehrdad Darvishpour.
Han har funnit att utomeuropeiska invandrare skiljer sig oftare än invandrare från europeiska länder. Iranier skiljer sig fyra gånger oftare än svenskar, bland chilenare är det fem gånger vanligare. Höga skilsmässotal har också invandrare från afrikanska länder. Turkar och irakier, finnar, danskar och norrmän har även de en något högre skilsmässofrekvens än svenskar men turkar tillhör de invandrargrupper som skiljer sig minst.

Att skilsmässotalen skiljer sig mellan invandrargrupper förklaras med att iranska och chilenska kvinnor oftast är sekulariserade, välutbildade och kommer från en medelklass.
Turkiska kvinnor är inte lika välutbildade, kommer oftare från landsbygden och har en mer traditionell syn på äktenskapet.
- De iranska kvinnorna är en selektiv grupp som inte representerar hela den iranska befolkningen. De känner sig mer hemma i de svenska värderingarna, säger Mehrdad Darvishpour.
Den viktigaste förklaringen till de höga skilsmässotalen har ett könsperspektiv som man i statistiken och tidigare forskning inte tagit hänsyn till, säger Mehrdad Darvishpour.
- Det finns visserligen ett klassperspektiv och en demografisk förklaring. Invandrare är mer socioekonomiskt utsatta. Invandrargrupper är även yngre än den svenska genomsnittspopulationen och yngre skiljer sig oftare än äldre.

Men jämställdhetens betydelse är viktigare, menar Mehrdad Darvishpour.
- Talesättet att kvinnor skiljer sig när de hittar sig själva, mannen när de hittar någon annan, stämmer verkligen. Det är kvinnorna som är mest missnöjda i förhållandet, säger Merhdad Darvishpour och fortsätter:
- Att komma till ett nytt land kan vara en oerhört smärtsam process. När normer och värderingar som rått i hemlandet vänds upp och ner. Det uppstår ofta konflikter som frestar på relationen när männen förlorar sin status som familjens överhuvud.
- Däremot förbättras kvinnornas situation på väldigt kort tid. De får det bättre både ekonomiskt och juridiskt, är inte lika förtryckta i sin sexualitet och kommer in i det svenska samhället där de kan ställa krav.

Om männen lyckas anpassa sig till det nya hemlandets förhållanden är risken betydligt mindre för en skilsmässa.
- De som inte gör det känner en sorts maktlöshet och börjar utöva förtryck mot kvinnan, vilket bland annat kan förklara varför familjevåld är vanligare bland invandrare. Efter en skilsmässa mår dessa män betydlig sämre än kvinnorna. De blir ensamma, förlorar sin status och får kanske inte träffa sina barn om våld förekommit. Flertalet åker tillbaka till sitt gamla hemland och hittar en ny fru som inte upplevt jämställdhetens villkor och är därmed tillbaka på ruta ett. De som däremot anpassar sig till svenska förhållanden får ett bättre liv och upplever positiva effekter.
Kvinnorna vittnar å sin sida om att skilsmässoprocessen var svårare än vad de någonsin kunnat ana.

Och när de försökt bilda nya familjer har de mött motstånd bland sina landsmän, och blivit socialt utstötta.
- De får betala ett väldigt högt pris. Men de tycker att det var värt alla svårigheter. Min slutsats är därför att en skilsmässa har en positiv effekt på jämställdhetsutvecklingen bland invandrare, säger Mehrdad Darvishpour som gått vidare med sin forskning och just nu skriver om kön- och generationskonflikter bland invandrare. Resultaten av den nya studie publicerades i boken "migration och etnicitet" som kommer ut i januari 2008.
- Jag tittar på hur samma maktförskjutning som pågår mellan invandrarpar också pågår mellan ungdomar och föräldrar i invandrarfamiljer. Även där finns ett genusperspektiv som innebär att unga flickor utmanar den pariarkala familjestrukturen.
SERIE: SKILDA VÄGAR, del 3 av 3
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om