Videon är inte längre tillgänglig
Alldeles intill den betydligt större askhögen efter valborgsmässokasen vid gång och cykelvägen längs med högarna, satt forskare och studenter i den sköna majsolen på söndagen och undersökte resterna av det rekonstruerade forntida bålet. I askhögen kunde man urskilja ben, välbevarade krukor, äggskal, glaspärlor med mera.
I det två gånger fyra meter stora bålet som brann i flera timmar, fanns ett bland annat ett helt lamm, en hel gris, en tupp, en igelkott, torsk och sik, koskånkar, råa och kokta ägg, fläsklägg, samt vegetabilisk mat som äpplen, lök, svamp, vindruvor, fikon, oliver och spannmål i. Även textiler och smycken lades på bålet.
Syftet med försöket var att få en bättre förståelse för de fynd som görs i skandinaviska brandgravar från järnåldern och även från offerritualer i antika Grekland. Ett 30-tal forskare och studenter inom arkeologi och osteologi från bland annat Uppsala universitet, men även från Grekland och USA är engagerade i experimentet.
– Vi har redan gjort en del intressanta fynd. Bland annat att de råa äggen bevarades bättre än de kokta. De råa äggen exploderade visserligen men man kan ändå resterna av innehållet trots att det brunnit. Innehållet i de kokta äggen försvann helt ,säger Gunnel Ekroth, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Uppsala universitet.
I de välbevarade krukorna, som var kopior av svensk järnålderskeramik, fanns bland annat spannmål, oliver och fikon. Strukturerna fanns kvar, det gick att se att det varit ett fikon, men det var förkolnat eller karboniserat som forskarna säger.
Karboniserade blir vegetabilierna och frukten om de läggs i utkanten av bålet eller förvaras i en kruka. Karboniserad mat förmultnar inte utan kan bevaras i jorden i tusentals år.
– Redan på forntiden var man uppenbarligen medveten om detta. Man har funnit karboniserad mat även i vanliga gravar, kanske var det tänkt som föda åt den döde. Det här ger ju oss också kunskaper om vad man åt på den tiden, säger Gunnel Ekroth.
2013 gjordes ett liknande experiment på samma plats men då med en urtagen gris.
– Varje experiment ger upphov till nya frågor. Nu ville vi bland annat undersöka vad som händer när man bränner ett helt helt djur, vilket kan jämföras med kremering av människa, säger Gunnel Ekroth.
En skillnad man kunde konstatera var att i den urtagna grisen började fettet att brinna, medan de hela djuren i stället förångades och förkolnades.
Resultaten från bålbränningen kan användas bland annat vi analysen av de kremationsgravar man funnit vid utgrävningarna för Ostkustbanan i Gamla Uppsala.
– Jag tror att studenterna kommer att se utgrävningar med andra ögon efter att ha varit med här, säger Gunnel Ekroth.
Lördagens bålbränning ger dock långt ifrån svar på alla frågor om de forntida brandgravarna.
– Vilka träslag som ska användas och hur bålet ska byggas är en helt annan forskningsproblematik, säger Gunnel Ekroth.