Internet kräver ansvarstagande

Nätet är guld värt som kontaktforum. Men anonymiteten skapar lätt missförstånd. Varje individ måste ta sitt ansvar. Det menar gymnasiekompisarna på Katedralskolan Jasaman Alinazari, Ninni Holmlund och Alexandra Kessler.

Alexandra Kessler, Ninna Holmlund och Jasaman Alinazari

Alexandra Kessler, Ninna Holmlund och Jasaman Alinazari

Foto: Rolf Hamilton

Uppsala2008-03-25 00:01
De är övervägande positiva till nätets möjligheter, de säger sig inte ha dåliga erfarenheter av nätet och vet ingen i sin omgivning som har det heller.
- Jag kanske är lite extrem som tycker så här men jag tror att man har gjort något fel om man råkar illa ut på nätet, säger Alexandra, 18. Man måste vara på sin vakt.
Hon menar inte att anklaga någon och har full förståelse för att det är svårt att veta vad okända personer har för avsikter.
Hon chattar bara med folk hon känner.

Det som är bra med nätet, tycker Jasaman, är att hon kan hålla kontakten med folk som har flyttat från Uppsala och att hon lär känna nya personer som bor på andra håll i Sverige. Hon har fått fler kompisar tack vare nätet och tycker att det positiva överväger.
- Jag har träffat dem på olika forum och diskuterar bland annat livet och skolan. En del pratar jag musik med som jag inte gör med mina andra kompisar.
Hon lägger ned två till tre timmar om dagen på nätet, det är lätt att glömma bort tiden.
- Jag kan ha datorn på men göra annat under tiden för att sedan återkomma.

Det är viktigt att inte lämna ut alla personuppgifter vid internetkontakter, det räcker att begränsa sig till förnamnet, menar hon. Det är ett bra sätt att ha koll.
17-åriga Ninni anser att nätet är jättebra för att hålla kontakten med dem hon känner och har umgåtts med via sms och msn.
- För mig är nätet bara ett hjälpmedel, jag gillar Facebook och mejl. Chattandet kräver för mycket, att sitta och vänta på att folk loggar in. Jag föredrar att träffa folk i det verkliga livet. Jag lägger ned högst en timme på nätet om dagen.

Många yngre som chattar kan lätt misstolka informationen vilket skapar konflikter, tror hon. Man kan inte se ansiktsuttryck på nätet, höra tonfall. Man förstår inte alltid om något är sagt med ironi eller inte. Om det hela är ett skämt. Det gäller att tänka sig för.
- Oftast är det fjantgrejer som kan förstöra så mycket. Rena missförstånd.

Det är lätt att avigsidorna med nätet får dominera, menar överläkare Per Hamid Ghatan vid Stockholms universitet som studerar hjärnan och fenomenet barn framför datorn. Man glömmer att se den enorma möjligheten.
- Internet är ett fantastiskt hjälpmedel för kommunikation, säger han. En otrolig möjlighet för framtiden, en revolution! Vem kunde förutsäga det här för 20 år sedan? De kommande 100 åren lär bli som 20 000 års utveckling.
Via nätet kan man exempelvis läsa avancerade tekniska kurser i USA.

Men var går gränsen för exponeringen? frågar han sig. Vem har ansvaret för nätet?
Per Hamid Ghatan anser att en polarisering har uppstått då det gäller effekterna av internet, debatten har blivit osaklig. Grupperingar uppstår i två läger, för och emot. Att filtrera nätet för att på så sätt skydda barnen från olämplig information tror han inte på.
- Vi föräldrar måste delta mer i det barnen gör, engagera oss mer.
Märstabon Niclas Ottosson studerar till it-pedagog i Uppsala och föreläser om nätetik och kränkningar på nätet på grundskolor i Sverige, för elever, pedagoger och föräldrar.
Hans perspektiv utgår från elevens.
- Nätet är ett fantastiskt forum, menar han, bra för skolarbetet, vanligt arbete, bra som tidsfördriv, andligt och intellektuellt utvecklande.

Den sociala gemenskapen är en jättetillgång. På den virtuella ungdomsgården internet får alla ungdomar en andra chans till bekräftelse och tillgång till kommunikation med 700 skolkamrater samtidigt. På nätet får alla får en andra chans. De som inte är populära, snygga, begåvade i det fysiska livet blir den personen på nätet.
Även han betonar vikten av föräldrarnas delaktighet i barnens virtuella värld.


Brottsförebyggande rådet i Uppsala ska under våren göra studiebesök på Fryshuset och på Skarpnäcks stadsdelsförvaltning där man arbetar med vuxna som rör sig ute på olika sajter för att stödja unga och agera som goda förebilder. På Fryshuset är vuxna med mer som fritidsledare på nätet, i Skarpnäck som fältarbetare. På sikt vill lokala Brå starta en liknande satsning i Uppsala. Först vill man se och lära av andra.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om