Ju intensivare träning, desto större är risken för att ledbrosket ska bli så förstört att den förslitna knä- eller höftleden måste bytas ut mot en konstgjord protes.
Det visar forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet i en studie, som undersökt förekomsten av artros bland nära 54 000 tidigare Vasaloppsåkare. Studien publiceras i den välrenommerade facktidskriften PLoS ONE.
– Att knäskador hos idrottsmän ökar risken för artros än väl känt, men att högintensiv träning i sig kan ge upphov till denna ledsjukdom är en ny upptäckt, säger professor Karl Michäelsson vid Akademiska sjukhusets ortopedklinik och Uppsala kliniska forskningscentrum.
I studien har forskarna under tio år följt upp 48 574 män och 5 409 kvinnor som hade åkt de nio Vasaloppsmilen en eller flera gånger. Under uppföljningen utvecklade 528 av männen och 42 av kvinnorna så svår artros att de behövde få en knä- eller höftprotes inopererad. En närmare analys visade att sådana protesoperationer på grund av svår artros var betydligt vanligare bland de bättre åkarna än bland dem som hade presterat mer likt vanliga vardagsmotionärer.
Allra högst risk för svår, operationskrävande artros löpte männen och kvinnorna som fullföljt minst fem Vasalopp och åkt så fort att de presterat riktigt bra sluttider.
För dem som hade åkt Vasaloppet minst fem gånger och på snabba tider var risken nära tre gånger högre än för dem som hade åkt Vasaloppet en enda gång och på en tid som var flera timmar sämre än segrarnas.
– Detta är mycket starka indikationer på att högintensiv träning kan skada ledbrosket och öka den långsiktiga risken för svår artros i knä- och höftlederna, säger Karl Michaëlsson.
Han betonar att det förstås inte bara är den intensiva urladdningen under själva Vasaloppet som förklarar varför de bästa och flitigaste åkarna löper den högsta långsiktiga risken för ledskador.
– Det är den totala mängden högintensiv träning som är viktig. Att gång på gång prestera bra på Vasalopp kräver betydligt mer av hårda träningsförberedelser än att klara av ett enstaka Vasalopp med sämre sluttider, säger Karl Michaëlsson.
Samtidigt framhåller han att de nya rönen absolut inte är ett argument för att låta bli att motionera. När det gäller just artros är det sedan tidigare känt att sjukdomen är vanligare bland överviktiga fysiskt inaktiva personer.
– Många studier har visat att fysiskt aktiva personer över huvud taget är friskare och lever längre än fysiskt inaktiva. Däremot finns få belägg för att extremt intensiv träning, som ju krävs för att prestera bra under till exempel ett Vasalopp, skulle vara nyttigare och göra dig friskare än medelintensiv träning, säger Karl Michaëlsson.
Skulle du själv våga köra ett Vasalopp?
– Ja, men med måttlig träning inför loppet och jag skulle vara nöjd med ett genomfört lopp i blåbärstakt, säger Karl Michaëlsson.
Hela studien kan läsas på http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0018339