Inte så lika schimpansen som vi trott
Människan och vår närmaste nu levande släkting schimpansen kan vara genetiskt betydligt mindre lika än vad man hittills trott.
Foto: Sven-Olof Ahlgren
Jämförelser mellan människans och schimpansens arvsmassa har visat att deras DNA-sekvenser är identiskt uppbyggda till 98,5 procent.
Men nu visar en forskargrupp ledd av forskaren Tomas Bergström vid Institutionen för genetik och patologi, i studier av den lilla kromosom 21 hos människa och schimpans, att skillnaderna kan vara betydligt större än så.
Även deras studier visar att bara cirka 1,5 procent av de enskilda byggstenarna, nukleotiderna, skiljer sig mellan de båda arternas DNA-sekvens. Men samtidigt finner de att mer än fem procent av arvsmassan på kromosom 21 hos människan saknas hos schimpansen och en lika stor del av schimpansens arvsmassa saknas hos människan.
Utanför generna
Tar man hänsyn även till detta blir den totala skillnaden mellan människans och schimpansens arvsmassa cirka 6,5 procent.
De flesta skillnaderna gäller delar av arvsmassan utanför själva generna. Men även i så mycket som cirka 13 procent av generna, dvs de delar av arvsmassan som kodar för proteiner, har bitar av DNA försvunnit eller tillkommit under de minst fem miljoner år som gått sedan människan och schimpansens gemensamma evolutionära släktträd skilde sig åt.
Avgörande skillander
I ungefär 5 procent av generna är förändringarna så stora att vissa proteiner troligen inte kan produceras i en av arterna. Enligt Tomas Bergström kan dock en art förmodligen kompensera för detta genom att tillverka ett liknande protein från en annan del av genen.
- Några av dessa skillnader har dock säkert varit avgörande för arternas utveckling, säger han.
Så jobbar vi med nyheter